- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Minnen från Tyskland och Italien. Senare bandet /
411

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

411

— possia nihil urbe Bomå
Visere majus»;

utan ock, hvad mera är, att Brutus, Tacitus, Helvidius, M.
Aurelius m. fl. hade rätt, då de midt i denna förföriska natur
lefde såsom kalla nordmän. Och hvilka vida heligare
minnen gömmer ej denna stad, från Petri, Pauli, de tusende
christna martyrernas dagar P — Icke blott en lägre sinlighets
frestelser, utan ock alla önskningar, alla fantasier, som hafva
personliga intressen, personliga njutningar i sigte, ja (hvad svårare
är) all slags andlig modlöshet, ovisshet och förtviflan måste
domna, gå under, försvinna, om man riktigt djupt sänker sig
ned i hjelteålderns föryngrings-källa — äfven helgonen,
äfven eremiterne voro hjeltar, och de störste af allal —
Bed Gud för mig, älskade vän, att han må hjelpa mig att
aüta mig ännu mera lös från jorden. Den portion sinlighet,
som ligger gömd i mitt temperament under eu nästan liknöjd
yta, är icke min farligaste fiende. Vida farligare är min
öfvervägande böjelse att finna lifvet tomt och ödsligt, att knota
öfver mitt öde vid hvarje kroppslig och andlig smärta, att
misströsta om framtiden och önska mig i Intets sköt tillbaka.
Ännu är jag for mycket egoist — ty ännu begär jag af lifvet
något mera, än den sköna möjligheten, som skänks individen
genom den jordiska födelsen, att vara till blott för pligt, för
ideer, för Gud! Bed Försynen, att den må genomstråla med
sin nåd alla dunkla vinklar i mitt Inre — att den må ingjuta
i mitt bröst mera tålamod, mera försakelse, mera sann andakt!
— Och efter dessa böner, som äro de hufvudsakliga, hjelp
mig ock att bedja den om mera helsa, mera styrka till kropp
och själ! — Omöjligen kan annars min svaga förmåga räcka
till att närma mig till de ädla urbilder i Historien och
Konsten, hvilkas himmelska banor alltifrån mina första barnaår
slamrat for min håg och mina tankar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:22:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atterbom/1-2/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free