- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Minnen från Tyskland och Italien. Senare bandet /
556

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

556

phantom af grillfängerier, fåfänga, obändighet i anspråk och
begär, den tvåfaldiga förbannelsen, att han antingen förälskar sig,
liksom Sappho och nästan alla colleger af begge könen, i ea
bild af egen composition, som han genom en optisk förvillelse
öfverför på någon främmande individualitet (hvilken föröfrigt, i
sin art, ofta kan vara högst ypperlig, åtminstone vida ädlare
och högre än den fantastiske älskarns egen), och det dröjer icke
länge, förrän han nödgas inse sitt misstag — så
innehållsdigert och laconiskt uttryckt af Grillparzers Sappho i denna vers
till Phaon:

«Ich suchte dich, und habe mich gefunden»; —
eller ock, hvilket är min casus, att han, öfvergifven af känslans
rörlighet och inbillningens flamma just der, hvarest man mest
behöfver dem, icke engång är i stånd att komma in i denna
illusion, som åtminstone för ögonblick skulle gladare och raskare
kringdrifva min varelses pulsar, och på köpet tiodubbelt förhöja
min smula talent, (hvilken ännu liksom förr närer sig magert
nog på egen bekostnad, fastän jag slungat in eu lång brokig
Söderlands-resa i dess omätliga svalg). Men hvarje försök att
undgå detta rättvisa syndastraff är en ny synd, och med
afseende på den anförda versen kan billigt anmärkas, att egoism
och öfvermod, om än så förborgade, i sjelfva bemödandet ata
söka ett Du sticka opp sina ormhufvuden. Gud endast bör
man söka, och ingenting vidare. Anser han det sedan som
nyttigt, så är det för hans hand en ringa sak, att blaud så
många andra glänsande håfvor också räcka julkleppen af ett
Du, — hvarmed man föröfrigt, såframt man ej är en satan i
högmod, icke menar en like, utan en i hjerta och syftning
vida bättre, vida renare varelse än man sjelf är. För mig
borde det vara mycket lättare, än för mången annan, att i denna
punkt vandra på den rigtiga vägen, då jag sedan längre tid
tillbaka kommit till klar sjelfmedvetenhet, att det väl knappt
fins någon man på jorden, med undantag af de positift elaka
och föraktliga, som är så litet värdig en ypperlig qvinnas kär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:22:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atterbom/1-2/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free