Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Sid. 3J0. Min ståtliga Juno. Fru v. Hera. I originalbrefvet
förekommer följande, vid dess införande i Svea uteslutna,
omedelbart efter första sammanträffandet nedskrifna skildring af
hennes personlighet:
«Jag tycker mycket om henne och vi bli säkert förtroliga
vänner. Hvad hon måste i sin Blüthezeit varit gudomligt
skön! En fullkomlig Linda da Romeiro. Nu är hon redan
kommen till den period des Ueberreif-Seyns, på hvilken
dock äfven hos de kraftigaste naturer die Zeit des
Verblühens förr eller senare följer. Liksom öfverallt det Sköna
länge bibehåller sig, när det hvilar på en basis af starka och
mäktiga plastiska former, så kan man ock hos mad. Hcrz
endast då, när man betraktar henne en face och det
förmyc-ket fulla i hennes gestalt, märka att hon icke mer är ung;
men ännu kan man ingenting vackrare se, än hennes profil,
hennes ögon, hennes svarta präktiga hår, hennes ställning och
gång, som liknar en Romersk kejsarinnas. I detta antikens
hem skulle man lätt kunna falla på den tanken, att hon vore
en statue af Zevs’ gemål, som nedstigit från sin piedestal och
erhållit lif och incarnation. Men äfven sådana gudabilder
förmå ej trotsa tideus hand, ej uthärda hans isande andedrägt,
som förkyler rosen och afkläder askträdet dess löfviga krona.
Endast granen och cypressen och murgrönan, som slingrar sig
omkring ruiner, bibehålla i alla årstider ungdomens grönska.
Full af Geist und Gluth, förer hon i alla fall inom sitt
inre ett oförgängligt lif.
«Warum bin ich vergänglich, o Zevs?» So fragte die
Schönheit.
«Macht dich doch», sagte der Gott, «nur das
Vergängliche schön!»
Und die Liebe, die Blumen, der Thau und die Jugend
vernahmen’s:
Weinend giengen sie weg alle von Jupiters Thron.
Goethe.» —
Henriette Herz, kallad Tysklands Recamier, var född
i Sept. 1764 och således vid tiden för Atterboms besök i Rom
några och femtio år. Henriette Herz var en af sin tids rikast
begåfvade qvinnor, ej mindre än en af dess skönaste. Hon
var född judinna liksom den bekanta Rahel (Fru Varnhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
