- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Tredje delen, tredje bandet /
18

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Triewald och Dalin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

det, men ändock med bibehållande af en viss traditions-aktning.
Derefter kom en tredje tid, då man frånkände honom hvarje
tillförne prisad egenskap, med knappt undantag af den enda,
att vara, så i vers som prosa, den nyare svenskans rengörare
och förste ordentlige skrifvare. Härvid har man synnerligen
behagat ihågkomma hans «Svea Eikes Historia»; men blott för
stilens skull. Troligen skall dock omsider dagas en fjerde, för
Dalin förmånligare tid: der man i detta häfdaverk skönjer äfven
grundlighet och komposition, samt öfverhufvud inser, att
mången af hans skrifter utmärker sig äfven genom andra
förtjenster, än diktionens och versbyggnadens. Genast i första delen
af hans Eiks-Historia ådagalägges, vid jemnförelse med de
motsvarande bladen hos Holberg och Lagerbring, hvem af de
trenne den var, som hade mesta sinnet för den äldsta forntiden
och dess mythiska dikt-vishet. Dalin kände föga vår Nords
urtid och Asa-lära. Men han såg likväl, att deri var ock
något annat, än gammalt amm-skråck, eller en rå vidskepelses
käringsagor; han anade, att inom denna rymd funnes djup och
höjder, hvilka, vid närmare åsyn, skulle påkalla vördnad. Huru
man kan bryta stafven öfver samtliga hans visor såsom
«miss-lyckade», eller undgå, att bland dem träffa många både naiva
och musikaliska, är mig obegripligt. Lika litet ser jag någon
grund för det påståendet, att skälet, hvarför han så ofta
nyttjade de gamla ridderliga folkvisornas former och melodier, var
en afsigt att ccförlöjliga och undantränga» dem. Uppenbart är
blott, att han — hvad då redan började gälla för någonting
oförnämt och ovittert — var en verklig kännare af dessa
forn-dags-qvaden; att han behändigt uppfattade och återgaf deras
uttryckssätt, deras tonart; och gjorde han detta helst vid
glädtiga tillfallen, samt emellanåt med en viss sjelf-parodi, så
saknade han dertill ingalunda förebilder ibland de gamla
folkvisorna sjelfva. I de bättre af hans flerahanda skämtdikter
igenfin-nes Triewalds smårolighet, men såsom stegrad till ett rikare
och fyndigare mått; der en half-fransysk beståndsdel ännu
otill-gjordt och trefligt sammanparar sig med det svenska moder-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/atterbom/3-3/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free