- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Tredje delen, tredje bandet /
31

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovisa Ulrika och Tessin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31

bekostnad*); sin politiskt-allegoriska «Saga om Hästen», der
han med spelande och än i dag lifligt underhållande qvickhet
förtäljer Sveriges öden under konungarne af Vasa-ätten **); sitt
«Aprilverk om vår herrliga Tid», en satir öfver det
dåvarande förnäma (och enkannerligen stockholmska)
sällskapslifvet, hvars eleganta seder och oseder den muntert skildrar i
lättflytande verser; och slutligen hade han med sin episka dikt i
fyra sånger, «Svenska Friheten», som i hans samtidas ögon
gällde för en klassisk epopé, uppnått höjden af fosterländskt
skalderykte. Ja, till äran af skald var jemväl kommen äran
af häfdatecknare; första delen af hans stora rikshistoriska verk
’hade redan sett dagsljuset. Nu blef han prins Gustafs lärare;
hofman; och snart Lovisa Ulrikas gunstling. Men — hvad
vanns dermed för vidare fullkomning af hans skaldekonst? Så
frågade mången, om än icke i tryck, under det han ännu lefde.
Frågan, sedermera offentlig, har från årtionde till årtionde
förnyats med en betoning, som städse ökat sin skärpa. Svaret
har, naturligtvis, utfallit likaså.

Få sitt ställe är visserligen här den erinran, att han, vid
dessa frågor och svar, aldrig (så vidt vi veta) har fått åtnjuta
den ursäkt, som väl åtminstone i någon mån bort komma
honom till godo: ursäkten af de honom uppdragna riks-vigtiga
värf, att författa sitt fäderneslands häfder och undervisa dess
blifvande konung. Förgäfves inträdde han i den ena af dessa
befattningar redan år 1744, och i den andra redan år 1751 ***).

*) Björner förklarade, i anledning häraf, Dalin för en »publik
saty-rist, hvars endaste uppsåt synes alltid vara, att förnöja sina lärfäntor
och bärsärkar.»

**) Vi saga med Leopold: «stycket är förträffligt, oaktadt l&gheten af
allegorien». På denna tillvitelse var Dalin beredd: han hänvisar, i sagans
»förspråk», till «Jobs boks 39:de kapitel», och ber läsaren «dömma, om
icke ett så afskildradt kreatur väl kan tjena till sinnebild och liknelse af
större saker».

***) Enligt Gezelius, till öch med redan år 1749; hvilket likväl, i
anseende till prinsens dåvarande ytterst späda ålder, synes mindre sannolikt.
Med Celsii och Nordins trovärdigare uppgift kan dock Gezelii så till vida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 05:34:35 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/atterbom/3-3/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free