Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovisa Ulrika och Tessin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
den. Han bedrog sig: just Gustaf III, oaktadt sin (visst ej
ringa) fransyskhet, började dock återställa svenska scenen.
Den fransyska skådespelar-tropp, som till Sveriges
hufvudstad införskrefs år 1699, hade, på Carl XILs uttryckliga
befallning, spelat der ända till år 1706; hvarefter stigande
penningbrist, och dermed förknippad nödvändighet af hvarjehanda
besparingar och indragningar, vållade dess upplösning. 1721
ville de makthafvande, angelägne att på allt vis låta känna
sötman af fredens tidehvarf/ från Frankrike återkalla detta nöje:
men det blef då helt kortvarigt; den nya fransyska troppens
direktör uppförde sig illa, plundrade de anslagna medlen och
rymde till Petersburg. Den begynnelse till theater, hvarom vi
nu ämna tala, var ett sexton år derefter börjadt försök att
möta behofvet af skådespel med en inhemsk eller national
ersättning.
Denna begynnelses upphofsman voro grefvarne
Gyllenborg och Höpken. Den senare, som kort efteråt stiftade
vetenskaps-akademien i sällskap med Linné och Alströmer,
älskade ej mindre vitterheten, än de strängare vetenskaperna. Den
förre, — Carl Gyllenborg, — ehuru då redan riksråd och
snart premier-minister, aktade ej under sin värdighet, att dels
sjelf dikta, dels från andra språk öfversatta skådespel Han
tolkade från engelskan, utom en tragedi »Andromache eller ett
ömt Modershjerta», äfven en komedi kallad «En bättrad
Vill-hjerna och en trogen Vänskap; en annan komedi, «Svenska
Sprätthöken», författade han sjelf, med en väl från fransyskan
lånad, men fritt behandlad och tillämpad uppfinning; hvarvid
man ock i hans åtgärder skönjer den afsigt, att genom
inflät-ning af ett och annat, och rätt täckt, lyriskt stycke eller
sångparti, ställa lustspelet på en mera positift poetisk grund. Det
ena med det andra bevittnar, att hans anlag var större till
skald, än till riksstyresman. Med hans «Svenska Sprätthök»
öppnades i Stockholm 1737, under kammarherren von Olthoffs
inseende, en ordentlig svensk skådebana. Under den
nästföregående tiden hade vid hofvet någongång händt, att fransyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
