Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalin såsom politiskt-vitter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
filosofen Rydelius, afhämtad till Lund, för att der fostras
under denne vises omedelbara tillsyn.
I sin barndom var Dalin mycket tyst och sluten; en
egenskap, hvarifrån han ej heller någonsin fullt skilde sig. Dock
yttrade sig redan i fjerde och femte året en omisskännelig
skicklighet till teckning, och i allmänhet till de öfningar, som
fordra inbillningskraft. Omkring hans tolfte, framträdde synbart
hans anlag för skaldekonsten; och de första profven deraf
tycktes, i hans dåvarande omgifning, berättiga till stora
förhoppningar. Såsom yngling gjorde han till sina älsklingsstudier det
gamla Roms skalder (äfven med ett och annat eget försök i
latinskt poeteri), vältaligheten, historien, sedeläran och
öfverhufvud filosofien, sådan den af Rydelius blef framställd. Någon
tid lockades han också af medicinen. Beslägtad äfven med
archiatern Stobæus, afhörde han dennes föreläsningar ett helt
år. Men sedan han engång hört mästaren sjelf offentligen yttra,
att den dråpliga vetenskapen ännu knappast mäktade med full
visshet häfva en frossa, och dessutom all handläggning vid
anatomien förekom honom vidrig, tog han i ett skaldebref till sin
lärare afsked från läkdoms-guden för alltid. Stobæus invände
ej något deremot. Han såg hellre, att ynglingen blef
någonting annat och bättre, än en (troligen) medelmåttig läkare; hans
umgänge och hans bibliothek stodo för den affaline lärjungen
lika öppna; och Dalin begagnade bägge föga mindre flitigt, än
Rydelii. Den senare förblef nu helt och hållet hans egentlige
ledare; och särdeles i allt, som tillhörde vitterheten och
smaken. Rydelius var en poetisk tänkare. Att vara det, och
re-specteras, gick då ännu an i Sverige; ehuru den tid redan var
i antag, som gaf Dalin skäl till klagan:
Att i gräl-pedanters fjät
Våra lärde gå så många;
Àtt man vill i Wolfens nät
Ond och evigheten fånga.
i
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
