Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalin såsom politiskt-vitter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
man. Säkerligen hade dock intrycket och verkningarna icke
blifvit lika allmänna, lika stora, lika för hvarjom och enom
behagliga, i fall man vetat hvad* den person hette, eller att det
var en nyss i rikets tjensteverk inskrifven extraordinarius, som
dristade så käckt moralisera och satirisera alla samhällets
klasser. Nu fick man i hela två år roa sig med gissningar.
Förunderligt är, att dessa kunde så länge missledas. Det hedrar
de i hemligheten invigdes förtegenhet; helst om de voro så
många, som Celsii berättelse låter påskina. Fåfängt spanade
man hos boktryckaren: han var sjelf lika okunnig. En tid
antog man för sannolikast, att författarens person var egentligen
ett sällskap af personer, till hvilkas namn ordet «Argus» bar
initial-bokstäfverna. Man utletade sålunda namnen Abrahamson,
Eosenadler, Gyllenborg*), Wilde och Stjernman. Sannerligen:
mycket synes tala för Liljestråles **) försäkran, att rätta
förhållandet var kändt endast af två: landshöfdingen Rålamb och
vännen Carleson.
Om en ung poet, vid namn Dalin, började eljest vid denna
tid redan något glunkas; med anledning af ett och annat
qväde, som råkat göra sig väg äfven utom de Rålambska och
Ribbingska familjkretsarna. År 1729, under en sjukdom, dikterade
han för en vän den allberömda uppbyggelse-sången:
»Förblindade verld». Enligt Liljestråles berättelse, skref han samma år,
uppeggad af presidenten Ribbing, den beryktade satir öfver
slemma prester, om hvars sannskyldige författare man så
mycket tvistat***). Af många högljudt gillad, väckte den hos an-
*) Olof Gyllenborg, om hvilken vi talat i nästföregående delen;
författaren till den vackra «Nyårs-fágnaden» sidd. 143—144.
**) Se hans åminnelse-tal öfver Dalin, i vitterhets-akademien.
***) På grand endast af en anteckning i den å Linköpings bibliotek
förvarade Rolandska handskriftsamlingen hade Hammarsköld tillkänt
Stjernhjelm detta skaldestycke och upptagit det i sin npplaga af Stjernhjelms
skrifter. Det ntgör der senare delen af ett poem, kalladt «Tidens Seder»,
hvars första hälft fins införd i äldsta upplagan af Dalins
«Vitterhets-Arbeten», tredje bandet, under öfverskriften: «Nya Tiden i Sverige». Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
