- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Tredje delen, tredje bandet /
60

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalin såsom politiskt-vitter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

Sveriges framtid borde grundas. Den måste, kort sagdt, så
inrättas, att äfven de föraktade «Lufvorna» — nu icke vidare folk
att narras med — kunde finna den bifallsvärd.

Planen blef numera följande. — Sedan skalden åkallat
friheten, och kastat en blick på fosterlandets bedröfliga ställning
vid Carl XEks frånfälle, ser han den anropade gudinnan, i
himmelsk skönhet, från höjden sänka sig ned på en ljusblå gyllne
sky till den sörjande drottning Ulrika. På dennas begäran,
förtäljer hon sina öden i Sverige, från de äldsta tiderna intill
Ulrikas uppträde på thronen; en rimmad krönika, som fyller
de två första sångerna och lyktar med den underrättelse, att
friheten infunnit sig till Svenskens «tro st», sedan han förlorat
den hjelte, med hvilken han var cd blinda lydnan modig».
Ulrika, som nu fått höra en önskad «varning» och den af hennes
fäder ohörda «rena sanningen», blir så förtjust, att

Hon Frihet strax vid hand till myndigt säte förde:
«Gudinna», Både hon, «lef här med fröjd och fred!
Jag lägger för dig nöjd(?) min ärfda krona ned».

I tredje sången, under det hon likaledes «förnöjd» ser

––––––––––––-sitt land Gadinnan hysa,

Och ser ett knngkärt folk af frihets-strålar lysa,

finner hon dock skäl, att anförtro åt sin «milde Fredriks
händer frihetens hägn och spirans prakt», på det gudinnans vistelse
i Sverige må skyddas kraftigare, än af hennes »qvinliga arm».
Lättad från bördan, men ock tröttad, inslumrar hon nu i sin
enslighet; och har under sömnen en allegorisk dröm, som
visar, huru afgrundsandar, anförda af oenigheten, störta ett af
sin frihet lyckligt folk i anarkisk förbistring och den nesligaste
sjelfforstörelse. Från detta drömqval «häftigt vaknande» i
fjerde sången, omfamnar hon i ångest och glädje den åter
närvarande gudinnan, och kallar inför sig den trogna Svea, som
kommer «sin drottnings ord att vörda». Om Svea heter det,
att hennes uppsyn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 8 23:41:07 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/atterbom/3-3/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free