- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Tredje delen, tredje bandet /
98

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalins senare lefnadsålder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

verser sin spelskuld; man ser dem göra honom allahanda spratt,
som likaså af honom gengäldas; man ser dem öfverrumpla
honom då han på sin kammare går i nattrock, hvarvid han
genast extemporerar några rim af det innehåll, att man inför sin
öfverhet, liksom inför sin Gud, ej kan visa sig i bättre skick,
än det som närmast liknar oskyldighetens; man ser honom
beledsaga dem på promenader till fot, häst, och äfven på jagt,
emedan drottningen var en väldig jägarinna, som än ur
fönstren af sina lustslott sköt villebråd, än — och helst —
uppsökte det i skogsmarken; man ser honom esomoftast med dem
spisa i gröngräset, då ömsom en björkhage, ömsom ett trefligt
torp, ömsom en fager ö utgör hvilstället. Vid ett sådant
tillfälle anropar han Fauner, Satyrer, Nymfer, Silfer med dessa ord:

Här nnder blå himmel J sen vår monark,
Vär drottning, som helgar den vildaste mark;
De äta på gräsvall, som under den tid,
Då verlden var menlös och rättvis och blid.

Jagt-bedrifter äro likväl ej hans sak, emedan han, i följd af
sin närsynthet, alltid skjuter bom; och förgäfves tröstar han
sig omsider med det tappra föredömet af prins Gustaf, som
alltid «skjuter utan att sigta» *). Från slika partier stannar han
således ej ogerna hemma. Men bäst som han då vill för
häfdforskningen begagna sin stilla enslighet, mottager han några
fröknars inbjudning på filbunke i drottningens ladgård; och när
sällskapet der påträffas af herrskarinnan, som återkommer tidi-

*) Vid en jagt på Svartsjö, anställd året före Dalins död, blef prins
Gustaf förebrådd af de höga föräldrarne, att han sköt utan att sigta, —
men svarade: «när jag går på jagt, frågar jag bara efter att det
smäller och dimper». Dalin, som härvid klagar öfver svårigheten att finna
«rim på imper», hänvisar på slikt högsinnadt exempel; men erkänner
dock, att sigtning ej är olämplig; ty, ropar han till Diana:

Du har nog af oss andra,
Som kunna skjuta bom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 05:34:35 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/atterbom/3-3/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free