Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ode öfver slagtningen vid Willmanstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men måst halfva makten lemna
Mot en liten väpnad hand.
Wrangel! Du vår fiend mötte,
Van vid hårda lekars larm:
Som mot berg, mot dig han stötte;
Himlen stärkte här din arm.
Tänk, om Lascy’ska förslagen
Ej haft denna hinder-dagen, —
Gud vet, hvart de sväfvat hän!
Nu, när Ryssars hop fick finna,
Hvem de tänkt att öfvervinna,
Vändes modet — hem igen.
J, som denna dag beskrifvit
Med så mycken tapper blod!
Dygden har på fältet gifvit
Hvar och en sin ärestod;
Hvar en Svensk ert lof förkunnar;
Snart er död han er missunnar,
Och sig önskar samma lott.
Sälla folk! för många leder
Ha’n J Sveriges fordna heder
Med er egen öka fått.
Skryt man, Ryssland! Våra döda
Prisas af ditt fröjde-rop:
Hvilket pris! en här att öda,
Fastän mot så liten hop!
Men fast sorgen Sverige sårar,
Vill det dock ej sina tårar
Byta bort mot all din fröjd;
Hvar och en dess suck sig blandar
Med dess tappra söners andar,
Och får mod af himlens höjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
