Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Ode öfver slagtningen vid Willmanstrand - VII. Ånyo på konung Carl XII:s dödsdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Monarkiers öden vänder,
Tusen år på liten stund:
Om ej Du oss segren skänker,
Fast vår glaf än modigt blänker,
Går vår glans dock snart förbi:
Du blott kan vår fiend trycka;
Vid din ära bind vår lycka,
Att hon god och fast må bli!
(1741)
Ju längre tiden lider,
Ju mera känns det sår,
Som hos de Svenska svider
Nu tre ocb tjugu år.
Dock, vördom himlens vilja!
Ej kan en ärlig blod
Sig från en kärlek skilja,
Som gjort dess glans ocb mod.
Ej Carl oss mer försvarar,
När faran nu oss rör!
Hans minne likväl varar,
Tills hela Sverige dör.
Som aftonstjernan, lyser
Han i vår mörka natt;
Fastän man leds ocb ryser,
Af våra dagar matt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
