Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Henrik Mörk, Sveriges förste roman-författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
befordran»*). Skulle sådant ej äfven för Mörk, om än mera
vältalare än «frispråkare», kunna lyckas? I detta spär ville han
eftergå: men till beträdande af en egen väg; en bana, som,
häruti lik Argi tillförne, var i Sverige af ingen föregångare
trampad. Han fullbordade derföre modigt sitt romantiska verk;
en vän, Törngren, som också tecknat aitt namn under dedi»
kationen, försköt trycknings-kostnaden; det utgafs åren 174&~~
i 744, i två ansenliga qvartband, hvartdera omfattande åtta
«böcker». D|enna sedelärande hjeltesaga var ej blott ett på
svenska språket osedt försök: någonting vältaligare i skrifart,
någonting färgrikare i skildringar, någonting praktfullare i
berättelse och beskrifning, hade man ej på modersmålet förnummit.
Han lefde i den oskyldiga tid, då den Asiatiska Banise lästes
med samma interesse, som i våra dagar en Ivanhoe eller
Kenil-worth, ooh då Telemaque föreföll lika underhållande, lika pir
kant, som nu Les Mystères de Paris, eller hvilket annat en
Sues, en Budevants, en Dickens nyaste nyhetskram. Voltaires
ooh Crebillous romaner voro länge till blott för «fritänkaadö>
förnäma. Det lände så mycket mindre Adalrik till men, att
författaren hade tagit just Telemaque till hufvudmönster, och
dervid ej heller lemnat ur sigte Barclaji Argenis; hvilken
lika-ledes då var en älskad läsning, — för herrarne i sitt latinska
original» för damerna i sin svenska tolkning. I alla fall hade
Mörka roman, utom i åtskilligt annat, först och sist det egna,
att vara ställd på den skandinaviska sagoålderns grund, eller
att der hafva funnit nog värdiga hjeltar och hjeltinnar, för att
locka inhemska hjertan till efterföljd af inhemska foradygder.
Bifallet infann sig ock verkligen så skyndsamt, så allmänligt,
gom någonsin kunde önskas. Det sträckte sig ända till Tysk*
land, der denna första svenska roman snart utkom i
öfversättning: en i den tiden, för en svensk vitterhetsman, oerhörd aral
Ja: det tycktes, i sitt sällskap, äfven medföra den timliga berg-
*) Wilcke i sitt på Vetenskaps-Akademiens vägnar hållna tal till
Mörks åminnelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>