Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Henrik Mörk, Sveriges förste roman-författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Göthilda, fogas det följande, som tolkar samfäldt hans afsigt
och hans mennisko vänliga sinnelag: »Uppsåtet har varit, att
med en oskyldig fjäder fakta for dygden. Värdaste läsare! Vi
fágne oss i våra hjertan, att vi ej alldeles varit dig till
missnöje, och vorde in i grafven de ädla sinnen, som vi
förnummit ännu andas i svenska kroppar. Din ynnest friar oss från
den mödan, att för dessa bilder af dygd och odygd anställa ett
vidlyftigt forsvar. Dig önske vi till ett slut: Visheten till ljus
på alla dina vägar; Förnöjligheten till ditt följe; en mild
Himmel, och ett lycksaligt Fädernesland. Farväl!»
En liknande välönskning till läsaren, med tillägg af den
erinran, att han är «stadd på en eftertänklig väg under ett
mörker som synes tilltaga», lyktar företalet till ((Eugenia»: ett
((Tankespel i fem Stycken», der (såsom ock i samma företal
nogsamt förklaras) handlingen, personerna och namnen äro
allegoriska. Det är föröfrigt hvarken roman eller drama; men
tyckes varit ett utkast, sedermera ofullbordadt, till ett dramatiskt
verk. Handlingens utveckling framställes här, till större delen,
medelst versificerade dialoger och monologer, sammanbundna
till ett helt genom smärre mellanlänkar af en berättelse på
prosa. Genom slik blandad egenskap påminner detta tankespel
om t. ex. Sannazaros Arcadia; men också endast genom den:
ty det är, af alla Mörks diktningar, den svagaste — så framt
det ej deri öfverträffas af poemet «Enigheten», till hvilket jag
ej haft tillgång4). Sjelf säger han om sin Eugenia, att dess
första utkast, författadt redan i de yngre åren, blifvit ccomstöpt
och fullbordadt i de år, som göra hand och tankar tyngre».
Visst är, att den ej lyckades väcka synnerlig uppmärksamhet.
Den liknar deri romanen Thekla, att den har några versbitar
af poetisk förtjenst; men den lyriska låga och lyftning, som
ofta utmärka Theklas sånger, skulle här fåfängt efterspanas.
Också bär språket i Eugenias verser, och likaledes sjelfva vers-
*) Hammarskölds yttrande om detta poem är: «man söker der
förgäfves ren poesi, men i plan-anläggningen har det stora förtjenster framför
Dalins öfver Svenska Friheten».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
