- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Tredje delen, tredje bandet /
182

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Henrik Mörk, Sveriges förste roman-författare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

behandlingeu, långt flera spår, än i Theklas, af den för-Dalinska
perioden. Öfverhufvud forekommer i Mörka prosa sådan
gammalmodighet, och mindre vårdsamhet eller språkbeherrskning,
mera sällan.

Korteligen: Mörks verk intyga i allmänhet en eldig
bildningsgåfva; en lika dristig som from andans uppflygt och
höjning; en djup känslo-innerlighet, som är samfäldt en verklig
skalds, en dygdig mans och en trofast christens; en alltid öfver*
vägande, ofta öfvermåttad benägenhet, att i framställningssättet
måla och musicera. Mindre tänkare än målare, förleddes han
härigenom till fel, från hvilka han aldrig fullkomligt gjorde sig
fri: en viss rhetorisk behaglystnad (t ex. ett nog ymnigt bruk
af klimax o. s. v.), en böjelse för det svassande, en
ouppmärksamhet på det i ordrika variationer sig omsägande, der ofta
sker, att icke blott samma tanke, utan till och med (ungefär)
samma bild, ideligt återvänder. Det oaktadt har, i pathos, i
högtidlighet, i ljudfullheten af ordställning och satsbyggnad,
hans prosa en fägring, lika varaktig, som den i hans tid var
ny; ty Dalins stilistiska förtjenster, ehuru flerfaldigan och
visserligen i allmänhet större, rigtades dock aldrig åt denna
pa-thetiska vältalighet, der Mörk helst rörde sig såsom i sitt
käraste element. Deremot var han främmande för allt slags
komik och satir, och försökte sig ej heller någonsin deri
Motbjudande voro honom alla tadlets bedrifter, så väl de qvicka
som de oqvicka, «Rena läppar» — säger han på ett ställe —
«äro befallda, att ej såra andra. Oss har enfaldigheten fört vid
handen; och hon är benägnare, att förundra sig öfver solen i
dess höga lopp, än att uträkna dess fart och upptäcka dess
fläckar». Hans verser äro, med undantag af Dalins bästa,
äfvensom slutligen af de Creutziska och Gyllenborgska, bättre än
någon annan med honom samtidas. Den religiöst-elegiska
sångarten var dessutom nästan den enda, hvari Mörk diktade; och
derför kom han med dessa skalder egentligen icke i täfling.
Synbart är, att han sjelf insåg sina brister — troligen i följd,
snarare af Dalins enskilda granskning, än af den enda offentliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 8 23:41:07 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/atterbom/3-3/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free