- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Tredje delen, tredje bandet /
198

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalinske Smaklärare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

den nyare, lika vackra som korrekta, upplagan af Dalins
((Poetiska Arbeten». Också ifrade han berömligt för svenska språkets
rykt och renhet, — enkom mot dem, som ej ville låta annat
gälla, än «hvad som ar Fransyskt». Måhända förklarar detta
sista, huru han kunde undgå samvetsagg, när han i sin urvaida
Dalins-upplaga intog en hop stycken, som för den äkta
fransyska smaken voro idel slagdängor; så att han icke ens
studsade för den visserligen i sitt slag förträffliga visan:

Skatan sitter på kyrkotorn

Och gåsen läggs i en gryta (m. m.).

— Ristells «Tankar öfver Smak i Vitterhet och Konster»
innehålla hufvudsakligen detta: «Till ett vitterhetsstycke, som
skall röra hjertat, behöfvas två ting: att tänka lyckligt, och att
nyttja lämpliga uttryck . . . Blott på det sättet kunna
menniskorna upplysas och förbättras; hvilket är högsta ändamålet
med all vitterhet. Men lämpliga uttryck gifva åt en lycklig
tanke dubbel styrka; dem får man, om man gifver akt på
skillnaden mellan de ord, som kunna nyttjas i en högre stil, och
dem, som endast passa i allmänt tal. Att iakttaga denna
skillnad, utmärker ett öfvadt och stadgadt snille; och deruti består
den egentliga konsten.» Derefter angifvas fem omständigheter,
som göra ord låga; och på grund deraf utdömmas ur den högre
stilen, såsom platt förkastliga, orden: vara sömnig, sjuk, äta,
springa, narra, skrika, tjuta, gnaga, kämpe, kamp, slump, mysa
m. fl. Han förklarar ock rentut, att den fransyska vitterheten
är högsta mönstret för alla andra nationers, och att, utom de
franska författarne, ingen mer än Pope haft smak. — Eigtigare
är den anmärkning, hvarmed han börjar: om ett vitterhetsstycke
(säger han) icke rör hjertat, så ligger bristen antingen i
tankarna eller uttrycken.

Man måste tillstå, att sjelfve Liljestråle, så skarpt
förlöjligad af det Gustavianska tidehvarfvets kritik, men sjelf
stående på samma kritiks grund, har i företalet till sin beryktade
lärodikt Mftdei-Commiss till min Son Ingemund») utlåtit sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 05:34:35 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/atterbom/3-3/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free