- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Tredje delen, tredje bandet /
222

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Creutz och Gyllenborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222

det föröfrigt något mattare Höst-qvadet*) — bestämdare sin
upphofsman, genom de flerstädes frambrytande flammorna af
hans mäktigaste lidelse: fosterlandskärleken och frihets-ifvern.
Men liksom Creutz är mest sig sjelf i sådana dikter, som Atis
och Camilla eller Daphne, så är tvifvelsutan Gyllenborg mest
sig sjelf, eller mest på sitt egendomliga vis skald, i sådana,
der ämnet tillåter, ja fordrar ett pathos af hvad vi må kalla
vältalighetens poesi, en lyftning af medborgerlig eller
öfverhufvud sedlig sinneshöghet till en ton och stil af den art, som
i oderna «öfver Själens Styrka» och «till Naturen». I
den förra af dessa sånger, alltid af Thorild beundrad, har han
flyttat in hela det senatoriska majestätet af de äldre svenska
rådsherrarnes talkonst. Och likväl torde den senare, som han
ställt framfor sina Årstider såsom inledning, böra ännu högre
skattas: ty upphöjningen af «Själens Styrka» förenar sig här
med en natur-uppfattning, der tankan är ej mindre sann och
djup, än känslan stark och liflig. Det som brister i dessa
bägge oders värde, är (nästan) endast •— någon förkortning,
eller större koncentration; ehuru Gyllenborg ändå mer, än i
allmänhet våra äldre skalder, gick ut på att vara gedigen och
sammanträngd.

Sången öfver Själens Styrka, lofprisande Dygden, Friheten,
den antika Eepublikanismens hjeltar och vise, den Stoiska filo-

*) Som dock har oförgätliga undantag. T. ex. denna strof om
Tankarens månskens-vandring:

Men hvem med högre nöje njuter
Det himmelska, det milda sken,
Som nattens tända fackla gjuter,
An du, hvars själ är lika ren:
Du Philosoph! som uppfyllt dagen
Med arbet, och, ur hyddan dragen,
Nu går, att himlen offer geP
I mörker svepbar allt det låga,
Som gör vår längtan och vår plåga;
Hvad återstår? — den Evige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 05:34:35 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/atterbom/3-3/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free