- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Tredje delen, tredje bandet /
231

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Creutz och Gyllenborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

231

egna ord) »varande, till större delen, af alla särskilda slag de
första, som blefvo vågade i dagsljuset» på den af Gustaf IH
inrättade nja <rSvenska Skådeplatsen». Hvad smak, värdighet
och allt slags regelrätthet beträffar, är framsteget från Dalins
Brynilda oförnekligt; så att man påminnes om henne vida
sparsammare här, än i Wallenbergs Susanna, som dock med de
äldre af dessa skådespel var samtidig. Men i den sistnämnda
är, oaktadt dess flerahanda oskickligheter, långt mera lif,
värma, karakters-teckning, interesse; der träffas, till och med, ett
och annat af ännu i dag gripande verkan och hänförande
pathos; något, som i de Gyllenborgska skådespelen ej må
efter-letas. Bäst af dem alla är hans komedi »Det nya Herrskapet»,
— nämligen så långt de två första akterna räcka; de enda,
med hvilka (såsom skalden sjelf berättar) konungen förklarade
sig belåten. Det snart sagdt enda rätt vackra, som i samtliga
dessa försök står att upptäcka, är en åtta raders bit, en aria i
«Sveas Högtid»; der Dygderna och de Fria Konsterna fira sin
försoning omkring Gustaf I:s (1774) aftäckta ärestod. «Snillet»
sjunger der <cutur skyn»:

Den klarhet himlen sprider,
Hör mig på jorden till.
Jag skiftar rum och tider,
Och lefver hvar jag vill.
Min flygt, som aldrig hvilar,
Naturen öfverfar;
Och hvart min kosa ilar,
Jag själ och öga drar.

På Fabler var Gyllenborg särdeles begifven. Han har af sår
dana författat en stor mängd; öfver hundrade. Syftningen
tyckes vara en medelväg mellan La Fontaines och Gellerts.
Slaget, således det vanliga äsopiska, sattes i Gyllenborgs poetik
ganska högt: nämligen inom hvad han kallade «den
egentliga Skaldekonsten» (eller den som företrädesvis är
inbillningskraftens och den fria diktningens), vid sidan af «Oden, Hjelte-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 05:34:35 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/atterbom/3-3/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free