Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf den Tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
dragen och taflorna ur svenska folklifvet, hvilkas behag vunnit
oförgänglig ungdomsfriskt genom Kellgrens naiva och ömma
lyrik. — Vers skref konungen sjelf någongång: dock, såsom
det synes, blott under sin första ungdomstid; och endast på
fransyska *).
Rigtigt anmärker Hammarsköld om hans «stil», att »den
har i hans dramatiska dialog en mera familjär färg, men
bibehåller eljest ännu mångfaldiga erinringar af den
Höpken-Tessinska prosans värdighet, så väl i ordval, som böjningar och
periodställningar. Bredvid denna afbryta, understundom på ett
pikant sätt, de grammatikaliskt incorrecta ordvändningar (i
synnerhet under partiklarnas nyttjande), som förråda en icke rätt
grundlig och säker bekantskap med språket. Tidt och ofta
undfalla honom äfven nog hårda Gallicismer; och man kunde
tycka, att detta bort ännu oftare inträffa, då konungen stundom
plägade på fransyska utkasta sina skrifter, innan han utförde
dem på svenska.» Detta sista skedde till och med, såsom hans
efterlemnade handskrifter utvisa, icke blott «stundom», utan
oftast; och desto mer förundransvärdt är, att gallicismerna ej
förete sig i än ymnigare mått. Förmodligen kom motvigten
från den städse lifligt deltagande uppmärksamhet, hvarmed han
läste goda svenska författare. Man torde äfven böra hålla med
Hammarsköld deri, att det rhetoriska är i Personalierna öfver
Konung Adolf Fredrik mera rent och felfritt, än i det vida
namnkunnigare Äreminnet öfver Torstenson; det första
äreminne, som af den nystiftade Svenska Akademien tillvann sig
högsta priset. Han tillägger: »Konungens varma känsla för allt
fosterländskt och för sitt rikes fordna ära ger detta stycke
alltigenom ett lif, som intager; fastän det historiska är nog
magert, och de reflexioner, hvilka deremellan blifvit inflätade, icke
utmärka sig af särdeles philosophisk djuphet.» Yi bifoga: deraf
komma de deklamationer, som stundom förefalla något tomma.
Men dessemellan framlysa dock så många drag af sann vältalig*
*) T. ex. en Heroid på alexandriner, i den fångne Christian 11:8 namn.
Siare o. Skalder III. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
