- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Tredje delen, tredje bandet /
247

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf den Tredje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

247

just hans uppförande mot Thorild, Lidner och Bellman
det ovederläggliga beviset. Den förste ville ej af honom hjel*
pas; den andre kunde det icke: men intetdera var konungens
fel. Hans bevågenhet räckte till för båda de grupper, mellan
hvilka tidens yppersta vitterhets-män delade sig. Den ena
gruppen formerades af dessa trenne vänner, och några andra
dem tillgifna snillen af lägre ordning. I nyssnämnda tiriad var
Thorild egentligen profeten, och de andra bägge egentligen
poeterne; till hvilka hans allmänna förhållande var, att hans
önskningar uppfylldes i en rigtning genom Bellman, och skulle
i en annan rigtning uppfyllts genom Lidner, om han kunnat
bättre, än Creutz, lyckas att bibringa denne en smula förstånd.
Fogar man till de trenne Ehrensvärd, hvars lära i så myc*
ket sammanträffar med den Thorildska: så har man den dels
indirecta, dels också directa oppositionen mot det Gustavianska
tidehvarfvet fullständig, som oaktadt sina inbördes olikheter var
deri öfverensstämmande, att den midt i detta tidehvarf sökte
omvända Svenskarne till samma (först från Rousseau utgångna)
natur-evangelium, hvars makt ungefär liktidigt utvecklade sig i
Tysklands vitterhet. Med undantag af de Bellmanska sångernas
skalkaktiga glädtighet och qvickhet, förstod sig Gustaf IQ ej
på detta natur-evangelium särdeles mycket Men han förstod,
att också deri var snille: sådant var nog att påkalla hans
uppmärksamhet och ynnest. Den andra och motsatta gruppen
var dock sin tids enkannerligen klassiska: till denna, hvars
åsigter och smak äfven (i det hela) voro konungens, hörde, vid
sidan af Creutz och Gyllenborg, företrädesvis Kellgren och
innan kort Leopold; samt, jemte dem, Oxenstjerna och
Adlerbeth, samt de båda vältalarne Rosenstein och Lehnberg.
Snillrikast af dessa fyra var Oxenstjerna, Gyllenborgs systerson,
grefve och skald liksom han, men tillika hofman: glänsande på
engång af qvickhetens pilar och af en icke djup, men
känslofull och yppig fantasis rika fargskimmer; i hela sin bildning,
och derför äfven i sin behandling af modersmålet, alltför
fransysk; men likväl af upprigtig kärlek besjungande naturen och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 05:34:35 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/atterbom/3-3/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free