- Project Runeberg -  Samlade skrifter i obunden stil / Tredje delen, tredje bandet /
261

[MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

261

felet dock allramest hans prosa: hvilken, utom ett på Svenska
Akademiens vägnar författadt «Ärerainne öfver Konung
Gustaf IH», till det mesta består af en mängd
((ÅminnelseTal*) hållna i Stora Allmänna Frimurare-Logen i
Stockholm». Man behöfver ingalunda vrångt nagelfara, hvarken dessa
tal, eller ens det med stor omsorg utarbetade äreminnet, för
att påträffa slika bristfalligheter. Öfverhufvud är han i sin
prosa alldeles den samme Oxenstjerna, som i sin poesi; således
både i felen och behagen. Mycket af hans vältalighet har
värde blott såsom en fyndig tillfálles-rhetorik; högst sirlig, men
ock lika hjertligt menad. Mycket har äfven väsendtliga
skönheter: oftast ljufva; någongång stora. Kanhända talar i
((Äreminnet» en anda, för vek för sitt ämne; men det är, icke
destomindre, ett praktstycke som framförallt derigenom tjusar, att
det tolkar den redligaste kärlek och beundran. — Om hans
versifikation dömmer Hammarsköld icke orätt, att den «än
intager oss med Tassoniskt behag, än söndersliter våra öron med
hårda missljud». Der herrskar, i sanning, en besynnerlig
tvedrägt mellan principer. Å ena sidan: den finaste musikaliska
hörsel, understödd både af vårt modersmåls afgjorda böjelse för
bestämd, ren, fulltonig välklang, och af begäret att äfven i
sjelfva versens ståtlighet ingalunda efterstå de latinska och fran-

*) Dels större, dels smärre. Bland de senare träffas jemväl
parenta-tioner öfver ett par «Siare» af ganska olika slag, men sympathiserande
mer, än man i allmänhet kanske ännu vet: konst-filosofen Ehrensvärd
och — andebesvärjaren Björnram. Denne år 1801 aflidne underman
(«tran8lator af finska språket och kongl, sekreterare») skildras här på ett
mjihända forskönande sätt; men i alla fall så, att karakteren af hans
person och mystiska förehafvanden tyckes varit ärlig. Enligt Oxenstjerna
var han en gudfruktig och dygdig ensling, som tillbragte sitt lif med
forskningar i de «hemliga vetenskaperna», och sjelf trodde på dessa
förborgade kunskapers verklighet. Men till och med den oförmånliga dag, som
belyser honom i de utgifna Gustavianska Papperen (särdeles på grund af
läkaren Hedins berättelse), låter dock åtminstone det komma honom till
godo, att han synes lånat sig till verktyg åt personer, som menade väl
med konungen och fäderneslandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 8 23:41:07 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/atterbom/3-3/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free