Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
lem». Hvem skulle ej förmoda, att detta företag var ett långt
mera likartadt med Oxenstjernas natur? Men de fragmenter,
som efter hans död blifvit utgifna, fördraga på intet sätt
jemnföras med öfverflyttningen af Milton. De äro gjorda i det
såkallade ofria» öfversättnings-maneret, hvars ofrihet» så ofta
består i förslappning och upplösning. Vid förlängdt lefnadslopp
hade han troligen ombildat detta försök, och efterlemnat det i
ett skick, svarande mot våra önskningar.
På det vackra Skenäs bo ännu slägtingar till den
bortgångne skalden. Ehuru en kojans son, har jag för det moderna
adels-hatet aldrig haft sinne; jag har alltid sett, att hos de
fleste, som bära på läpparne föraktet för börd eller anor, är
detta förakt, när det upplöses i sina verkliga beståndsdelar,
sjelft någonting ytterst föraktligt. Jag säger alltså med
Tegnér: «Börden är för den enskilde ädlingen, hvad fäderneslandet
med sina minnen är för ett helt folk. Det måtte vara skönt,
att härstamma från en slägt, hvars namn sjelfmant väcker
minnet af fäderneslandets ärofullaste dagar; det måtte vara skönt,
att från barndomen kunna sammanknyta sitt väsende med hvad
detta fädernesland haft högst och ädlast, och som ättling lysna
till sådana förfäders röster.» Åt invånarne af Skenäs är denna
sköna lott beskärd. Tvifvelsutan skall ock skaldens ande,
sväfvande vid solnedgången öfver Vingåkers leende skördefält, njuta
en fägnad, så ofta han i dess fagra parker, och helst vid
Sundängens lind eller strand, ännu (liksom fordom) träffar någon,
hvilken han kan tilltala med denna hviskande musik:
Om du än med lifligt sinne,
När da läser Skördens sång,
Öfverraskas någongång
Af en uppväckt känslas minne;
Om da, vid dess taflor rörd,
Känner dig tillbakaford
I den tid de återkalla,
Och ditt öga hastigt skymdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
