Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - birem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
birem – 177 – bistå
birem, -en, -er, ⚓ zweirudrige Galease,
Bire-me f.
birfilare, Bierfiedler, F Saitenkratzer m.
Birg‖er, npr. Birger m.
-itta, npr. Brigitta f.
birgitlin‖munlt, Brigittinermönch w.
-nunna,
Brigittinernonne f.
-orden, Brigittenorden m.
biribi, spel Biribi n.
birkebenar, pl. norska histor. Birkebeiner (pl.).
Birma, npr. Birma n.
birman, -en, -er, Birmane Birmanin f.
-sk,
a. birmanisch,
billroli, Nebenrolle f.
-rot, bot. Nebenwurzel f.
-rätt, Neben-, Bei|gericht, -essen n.
bis, interj. noch einmal! da capol da kapo!
bisak, Neben|sache f. -ding n. äv. das
Nebensächliche. Det är en ~ das ist Nebensache;
vad som i livet är huvudsak och vad som
är was im Leben wichtig und was
nebensächlich ist.
bisam, Bisam, Moschus m.
-blomma, bot.
centaurea moschata Bisamflockenblume,
Moschusblume f.
-knopp, Bisam|kugel f. -kügelchen n.
-råtta, zool. Fiber zibetbicus Bisamratte,
libetratte f. libetbiber m. Ondatra m.
bisarr, a. bizarr, launenhaft, seltsam,
wunderlich, phantastisch,
-eri, -et, -er, Bizarrerie,
Launenhaftigkeit, Wunderlichkeit,
Verschrobenheit f.
bisats, gram. Nebensatz m.
bischoff, -en, O, dryck Bischof m.
bisegel, ~ Beisegel n.
bisektion, matem. Zweiteilung, Halbierung f.
bisilikat, kem. Bisilikat, Doppelsilikat n.
bisittare, Beisitzer, Assessor m. i nämnd Schöffe,
Schöppe m. vid brottmål Geschworene[r] m.
Domstol med delvis illitterata ~
Schöffengericht n.
Biskayaviken, npr. Biska[y]ischer Meerbusen.
biskop, -en, -ar, Bischof m. på förordnande
vikariierender Bischof, Som stiftsinnehavare
Diözesan-bischof, som förrättar pråtvigning Ordinierender
Bischof, Weihbischof, kon. ofta Episkopat n.
Ha ~en till morbror (bildl.) den Papst zum
Vetter haben.
-inn|a, -an, -or, Bischöfin f.
-lig, a. bischöflich. Ej ~ nicht bischöflich,
unbiachöflich; utöva funktioner
bischöfliche Funktionen ausüben,
-s|dräkt, se
-s|krud.
-s|döme, Bistum n. i kat. kyrk. Diözese
f. Kirchensprengel m. Som förestår ett
Bistumsverweser m.
-s|kors, Bischofskreuz n.
-s|krä[e]kla, se -s|sstav.
-s|kåpa, Bischofsmantel
m. Pallium n. Liten ~ Bischofsmäntelchen
n.
-s|mössa, Bischofs|hutm, -mütze f. Bekläda
ngn med e-m mit der Bischofsmütze
schmücken el. bekleiden,
-s|skrud,
Bischofstracht f. bischöflicher Ornat, bischöfliche
Tracht,
-s|stav. Krumm-, Bischofs|stab m.
-sistift, Bistum n. se -döme.
-s|stol, 1. stolen
Bischofs|stuhl,
-thron, -sitz m.
2. ämbete
bischöflicher Stuhl el. Sitz,
-s|säte,
Bischofssitz n. bischöflicher Sitz el. Stuhl,
-s|värdighet,
Bischofswürde f. bischöfliche Würde,
-s|ämbete, Bischofsamt n. äv. Bischofswürde f.
Avsätta ngn från ~t e-n der Bischofswürde
entsetzen.
biskui, biskvi, -[e]n, -er, 1. bakverk B i skuit,
Teegebäck n.
2. ogiacerat porslin ⚙ Biskuit n.
Figur i ~ Statuette von Biskuit.
-tårta,
Biskuittorte f.
-ugn, ⚙ Biskuitofen m.
biskäl, Nebenursache f.
biskötare, Imker, Zeidler, Bienenzüchter m.
äv. Bienen|vater, -wirt m.
-skötsel,
Bienen|zucht,
-pflege, Imkerei f.
bismak, Bei-, Neben|geschmack m. Maträtt
med otäck ~ Speise mit e-m widrigen
Beigeschmack; beröm med ngn ~ av ironi (måx.)
Lob mit e-m kleinen Beigeschmack von
Ironie; detta kan giva mjölken ~ äv. hiervon
kann die Milch Geschmack annehmen; det
har en obehaglig ~ das hat e-n
unangenehmen Beigeschmack,
bisol, astr. Nebensonne f.
bisonoxe, zool. Bison europaeus Bison, Wisent m.
(oegentligt kallad Auerochs m). Amerikansk ~
B. americanus Bison, Büffel m.
bisp, -en, -ar, Bischof m.
bispring‖a, tr. (e-m) beispringen, beistehen,
helfen, Beistand el. Hi(ü)lfe leisten, äv. (e-m
mit etw.) aushelfen, ~ ngn med pengar
m. m. e-n mit Geld etc. unterstützen, äv.
e-m mit Geld m. m. aushelfen; han
bisprang honom i hans olyckliga belägenhet
mångfaldiga gånger er sprang ihm in seiner
unglücklichen Lage mehrfach bei; ~ ngn
med råd och dåd e-m mit Rat und Tat
beistehen.
-ande, Beistand m. Hi(ü)lfe,
Hilfs-leistung, Aushi(ü)lfe f.
bissera¹, tr. da capo verlangen.
1. bister, -n, O, färg Bister m. Ruß|schwarz,
-braun n.
2. bister, a. 1. hårå, sträng, om personer grimmig,
ingrimmig, finster, abstoßend, mürrisch,
streng. Ett ~t ansikte ein finsteres Gesicht;
en ~ blick ein grimmiger Blick; kasta en ~
blick på ngn e-m grimmige Blicke zuwerfen;
se ~ ut grimmig aussehen.
2. om väderlek,
klimat m. m. Streng, rauh, kalt, unfreundlich,
bitter, äv. grimmig. klimat strenges,
rauhes el. unfreundliches Klima; kyla bittere
el. grimmige Kälte; bistra tider schlechte
Zeiten; ~ m’nc? schneidender el.
durchdringender Wind; ~ vinter strenger Winter; ett
~t öde ein grausames el. herbes Schicksal,
-het, Grimmigkeit, Strenge, Härte, Rauheit
f. m. m. se föreg.
bistock, Bienenstock m.
bisturi, -[e]n, -er, kir. Bistouri m el. n.
bistå, ᆯ tr. beistehen, zur Seite stehen, ngn
e-m. ~ ngn med råd och dåd e-m mit Rat
und Tat beistehen, e-m mit seinem Rate
unterstützen; om lyckan står mig bi wenn
mir das Glück hold, günstig el. gewogen ist.
term.
––––
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
