Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fogde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fogde – 341 – folkskola
fügen, e-m willfahren; ~ sig efter ngns
nycker sich in die Launen jds fügen; ~ sig
efter seder och hruh sich den Gebräuchen
fügen; ~ sig efter ngns önskningar,
anordningar sich den Wünschen, Anordnungen
jds fügen; få ngn att ~ sig efter ens
önsk-ningar e-n seinen Wünschen gefügig
machen; ~ sig i ngt sich in etw. (ack.) fügen,
sich in etw. (ack.) finden, sich (dat.) etw.
gefallen lassen.
fogd|e, -en, -ar, Vogt m.
fog‖hyvel, ⚙ Fügehobel m.
-kll, ⚙ Fugenkell m.
foglig, a. 1. hygglig, medgörlig fügsam, gefügig.
2. lätt att styra lenksam, lenkbar. En håt
ein lenksames Pferd; en människa ein
lenkbarer Mensch,
-het, 1. Fügsamkeit,
Gefügigkeit f.
2. Lenksamkeit, Lenkbarkeit f.
fogning, Fuge f. Bringa ur sina ~ar aus den
Fugen bringen.
fog‖stryka, tr. ⚙ ausfugen, die Fugen ver-,
ausj-streichen.
-strykning, ⚙ Fugenverstreichung
f.
-svans, ⚙ Fuchs-, Biber|schwanz m.
Blattsäge f.
fok‖al, a. opt. fokal, den Brennpunkt
betreffend.
-alavstånd, -aldistans, opt. Brennweite f.
-alpunkt, opt. Brennpunkt m. -us, ;foci, opt.
m. m. Brennpunkt, Fokus m. Koncentrera i
en se samla i en brännpunkt vid
brännpunkt.
foli‖ant, -en, -er, Foliant m. pl. -en, -e, -t, -R.
Folie f. Tjäna till ~ zur (el. als) Folie
dienen.
-era¹, tr. 1. speglar follieren, [mit Folie]
belegen.
2. ⚙ typ. paginieren, hand. äv.
follieren.
-ering, Foliierung, Paginierung f; se
fö reg.
folio, o. Folio n. In ~ in Folio,
-band,
Folioband m.
-format, Folioformat n.
-räkning,
hand. c-e Art Scheckrechnung f.
-sida, hand.
Folio n. Blattseite, Pagina f
folk, -et, 1. folkslag, nation Volk n. pl. Völker,
ibl. Bevölkerung f Svenska ~et das
schwedische Volk; svenska och tyska ~en das
schwedische und deutsche Volk; ~ets röst.
Guds röst Volkes Stimme, Gottes Stimme.
2.
människor Leute (pl.). i S. die Leute in S.,
die Bewohner el. Einwohner von S.; rikt,
ungt ~ reiche, junge Leute; mycket ~ äv. e-e
Menge Menschen; ett gift ~ ein Ehepaar; ~
Säger die Leute sagen; det var mycket ~ på
teatern die Vorstellung war gut besucht;
när skall du lära dig att skicka dig (bära
dig åt) som ~ wann wirst du Lebensart,
Anstand el. Manieren lernen; göra ~ av ngn
e-n zum (gesitteten el. ordentlichen)
Menschen machen; e-n manierlich machen; det
är jag, som har gjort ~ av honom ich habe
ihn erst zum Menschen gemacht; det blir
aldrig ~ av den pojken aus dem Jungen
wird niemals etwas, der Junge lernt niemals
Anstand el. Lebensart el. Manieren; det har
blivit ~ av honom er ist ein ordentlicher,
tüchtiger m. m. Mensch geworden.
3. lägre
folk Volk n. ~ets hus Arbeitervereins-,
Gewerbschafts|haus n m. m.; en man av ~t
ein Mann aus dem Volke.
4. skämtsamt el.
för-troligt. iVå, gott ~ nun, liebe Leute; nun, ihr
lieben Leute, ö. tjänstfolk Dienstboten (pl.),
arbetare m. m. Leute (pl.). Han behandlar sitt
~ dåligt er behandelt seine Leute schlecht;
han har duktigt ~ i sin affär er hat tüchtige
Leute in seinem Geschäfte, er hat ein
tüchtiges Personal; bönderna klaga över
stor brist på ~ die Bauern klagen über
große Leutenot.
6. ⚔ Leute (pl.), Mannschaft f.
se krigs~, lego~.
folka¹ sig, refl. manierlich el. gesittet werden;
sich bessern; jfr bättra sig o. folk 2..
folk‖ande, Volksgeist m.
-beskrivning,
Völkerbeschreibung f.
-beslut, Volksbeschluß
m.
-beväpning, Volksbewaffnung f.
-dans,
Nationaltanz m.
-dräkt, Volks-,
National|tracht f.
-fattig, a. volkarm.
-fest,
Volks-fest n.
-folor, se -vett.
-församling,
Volks-versammlung f.
-gunst, Volksgunst f.
-hop,
Volkshaufe[n] m.
-högskola, Volkshochschule
f.
-ilsken, a. om tjurar m. m. stößig; hundar
m. m. bissig,
-justice, Volks]ustiz f.
-klass,
Volks|klasse, -schicht f.
-krig, Völkerkrieg
m.
-kär, a. volksbeliebt,
-kök, Volksküche
f.
-lager, Volksschicht f.
-ledare, Volksleiter
m.
-lig, a. 1. tillhörande folket volks|tümlich,
-mäßig.
2. i umgängessätt leutselig.
3. se
-vänlig.
-lighet, 1. Volkstümlichkeit f.
2.
Leutseligkeit f
-lik, a. anständig,
-liv,
Volks-leben n.
-lore, -n, O, vetensk. Volkskunde,
Folklore f.
-lorist, -en, -er, Folklorist m.
-lynne, Volkscharakter m.
-låning,
Volks-lektüre f.
-massa, Volks|masse, -menge f.
-mening, Volksmeinung f .
-minskning,
Volks-verminderung f. Abnahme f der
Bevölkerung.
-mängd, 1. hop av folk Volksmenge f.
2. antal invånare Volksmenge, Einwohnerzahl
f.
-möte, Volks-, Masseniversammlung f
-nummer, se - mängd 2.
-nöje,
Volks|vergnü-gen n. -belustigung f.
-ombud,
Volksver-treter vi.
-omröstning, Volksabstimmung f.
-opinion, Volksmeinung f. äv.
Volksstimmung f.
-parti, Volkspartei f
-poesi,
Volks-poesie f
-prat, Gerede n der Menschen,
-ras, Völkerrasse f. -representant,
Volksver-treter m. -representation, Volks Vertretung f.
-resning, Volks|aufruhr, -aufstand m.
-erhebung,
-auflehnung, -empörung f.
-rik, a.
volkreich,
-räkning, Volkszählung f.
-rätt,
Völkerrecht n. Enligt äv. völkerrechtlich,
-rättslig, a. völkerrechtlich,
-förelse,
Volks-bewegung f.
-saga, Volksmärchen n.
-samling, Volks-, Menschen|menge f. -haufe[n]
m. Det uppstår en ~ es entsteht ein
Menschenauflauf.
-sed, Volkssitte f.
-sjukdom,
Volkskrankheit f.
-skick, Lebensart f.
Anstand m.
-skockning, Auflauf m.
-skola,
––––
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>