Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - harmsenhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
harmsenhet – 479 – hastig
Mißerfolg,
-hel, Ärger, Verdruß m.
Entrüstung f über e-n, etw.
harmynt, a. mit e-r Hasen scharte. Vara e-e
Hasenscharte haben,
harmynta, se hartimjan.
harmynthet, Hasenscharte
harnesk, -et, Harnisch m. Bringa (sätta) ngn
i ~ e-n in Harnisch bringen el. jagen, mot
gegen; råka i in Harnisch geraten; vara i
~. bildl. im Zorn sein,
-klädd, a. geharnischt.
1. harp|a, -an, -or, 1. musikinstrument Harfe f.
Spela [på] -N. [die] Harfe el. auf der Harfe
spielen, die Harfe schlagen, sällan harfen.
2.
bildl. böse Sieben. Gammal ~ F alte Schachtel.
2. harp‖a, I.-an, -or, ⚙ lantbr. Durchwurf m.
Fege f. Sädes~ Kornfege f.
II¹. [durch]-flieben.
kol Stückkohle f.
-ande, av Bäd
m. m. [Durch-]Sieben n.
harpist, -en, -er, Harfenist(in) m (f).
harpning, ⚙ lantbr. [Durch-]Sieben n.
harpojs, -en, O, Harpüse f.
-a¹, tr.
har-püsen.
harp‖[o]klang, Harfenklang m.
-o|lek,
Harfen-spiel n. -o|Jekare, Harfenspieler, Harfenist, äv.
Harfner m. -[o]|spel[are], se -oleh[are). -[o]|spelersk|a,
-~, -or, Harfen|spielerin, äv.
Harfnerin, Harfenistin f F Harfenmädchen
n. -[o]|ton, Harfenton m.
harpun, -en, -er, Harpune f.
-era¹ tr.
harpunieren.
-erare, Harpunierer m.
-ering,
Harpunieren n.
-hulling, Harpunenhaken m.
-kanon, Harpunen-, Harpunier|geschütz n.
-ka-none f.
-tåg, Harpunenleine f.
harpy[j]|a, -an, -or, Harpyie f.
harpös(a), se harpojs(a).
harr, -en, -ar, zool. Thymallus Äsche f.
harragu, Hasen|ragout, -klein n.
harris, bot. Sarothamnus scoparius Besen|pfriemen,
-ginster m.
harska¹, intr. o.
~ sig, se TiarUa, harkla sig.
harskinn, Hasenlfell n. -bälg m.
harskl‖a¹, intr.,
~ sig, refl.,
-ling, -ning, se
harkla, harhla sig, harhling.
har‖spatt, veter. Hasenhacke f.
-spår,
Hasen|fährte, -spur f.
-stek, Hasenbraten m.
-syra,
bot. Oxalis acetoselia Sauerampfer f. Hasenklee
m. Kuckuck|brot n. -klee m.
hart, adv. sehr, ~ när sehr nahe; det var
när omöjligt es war beinahe el. fast ganz
unmöglich.
hartass, Hasenpfote f. Stryka över med ~en
bildl. die Pille überzuckern, e-n mit seidenen
Handschuhen anfassen, e-n wieder gut zu
machen suchen.
hartimjan, bot. calamintha acinos Basilien]quendel,
-thymian m.
charts, -et, -er, Harz n. Förvandla till ~
verharzen.
-a¹, tr. harzen, ~ strupen F [sich]
die Gurgel el. die Kehle [an]feuchten.
-aktig, -artad, a. harz|artig,
-ähnlich, harzig,
-cement,
Harzzement m (n). -elektricitet, tya.
Harzelektrizität f.
-ig, a. harzig,
-kaka,
Harzkuchen m.
-ning, Harzen n.
-tvål, Harzseife f.
har‖uggla, zool. Waläkauz m.
-ull, 1. bot.
Kriophorum Wollgras n.
2. jakt. Hasenwolle f.
-unge, Håchen n.
harv, -en, -ar, ⚙ Egge f. Fjäder~
Federzahn-egge f; tallriks~ Scheibenegge,
-a¹, tr. o. intr.
eggen. Karl som ~r Egger m.
-krok,
Eggenhaken m.
-ning, Eggen n.
-pinne, Eggen|zahn,
-zinken m.
har‖värja. Taga till das Hasenpanier
ergreifen, ausreißen, Reißaus nehmen,
-öga,
Hasenauge n.
has, -en, -ar el. -or, Sprunggelenk n. Sätta
håten på ~arna ein Pferd auf die Hanken
setzen.
1. hasa¹, I.tr. 1. ~ håtar Pferden die Fesseln
durchschneiden.
2. ~ ner skorna die Schuhe
niedertreten.
II. intr. F Gå och ~ (med fötterna)
schlurren, schlurfen, latschen – Med beton.
adv. sig fram sich fort-, hinjschleppen.
2. has|a, -an, -or, Latsche, Schlappe f.
hasard, -en, -er, Hasard, Hazard n.
-era¹, tr.
wagen, aufs Spiel setzen, hasardieren.
-spel,
Hasard-, Glücks|spiel n.
-spelare,
Hasardspieler m.
haschisch, -en, o. -et, O, Haschisch m.
-rus,
Haschischrausch m.
hasled, anat. Sprunggelenk n.
haspe, -en, -ar, 1. Haken m.
2. Krampe f.
hasp|el, -eln, -lar, ⚙ Haspel f. till gam [Garn-]
haspel, [Garn-]Weife f. vid bvggen
Kurbelhaspel f.
-ia¹, tr. haspeln, gam äv. weifen. –
Med beton. adv. ~ äv. ~ ur sig abhaspeln,
-ande,
bildl. Haspelei f.
-ling, Haspeln n. gam äv.
Weifen n.
hass|el, -eln, -lar, bot. Coryius aveliana Hasel f.
-buske, Haseljstrauch m. -staude f
-käpp,
Haselstock m.
-mus, zool. Myoxus avellanarlus
Haselmaus f.
-nöt, Haselnuß f.
-påk,
(derber) Haselstock m.
-spö, Hasel|gerte, -rute f.
has‖sena, anat. veter. Achillessehne f
-spets,
anat. Sprungbein-, Fersenbein |hö eker m.
hast, -en, O, Eile, Hast f. J~ in [der] Eile; i
största ~ in aller Eile, in größter Hast, genast
schleunigst, spornstreichs [Obs.I Die EUe entsteht
aus äußeren Gründen, die Hast aus innerenl.
-a¹ intr.
eilen, hasten. Det ~r mycket es eilt sehr, es
hat große Eile. – Med beton. adv. hört fort-,
weg]eilen; ~ igenom a) med ityrt ord (etw.)
durchéilen, b) absolut durcheilen; tillbaka
zurückellen; undan forteilenut
hinaus-, heraus]eilen.
-eligen, adv. in aller el.
großer Eile, schnell, plötzlich, schleunigst,
-ig, a. 1. skyndsam eilig, schleunig, geschwind,
rasch, schnell, hastig, ~ puls schneller el.
rascher Puls; ni är för i ert omdöme Sie
sind zu rasch in Ihrem Urteil; ~t (adv.)
äv. eilends; som ~ast ganz flüchtig; helt
ganz plötzlich, ganz unvermutet; ~t
och lustigt (utan formaliteter) kurzerhand, ohne
––––
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>