Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nygrekisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nygrekisk – 843 – nyponbuske
neuerfunden.
-grekisk, a. neugriechisch,
-grävd,
p. a. frisch gegraben el. aufgeworfen,
-grönt,
Neugrün n.
-gult, Neugelb n.
-gödslad, p.
a. frisch gedüngt.
nyhet, -en, -er, 1. Neuheithand. äv.
Novität f. behag der Reiz der Neuheit;
alla ~er för såongen alle Neuheiten der
Jahreszeit; ~er i holcmarhnaden
Neuerscheinungen (pl.); de senaste feerna i
holcmarhnaden das Neu[e]ste auf dem Büchermarkte.
2. underrättelse Neuigkeit f. Inga ~er goda
~er ordat, keine Nachricht ist gute
Nachricht; de senaste ~erna die neu[e]sten
Nachrichten; berätta för ngn en ~ e-m e-e
Neuigkeit erzählen; jag skall berätta en ss
för dig äv. ich will dir [ganz] etwas Neues
erzählen. 3, förändring, nytt bruk Neuerung
f.
-s|begär, Neuerungs|sucht, -begierde f.
-s|jägare, Neuigkeitsjäger m.
-s|krämare,
Neuigkeitskrämer m.
-s|lysten, a.
neuerungs-eüchtig.
-s|makare, -n, Neuerer m.
-s|ma-
kerl, -et, -er, 1. lust att införa förändringar
Neuerungslsucht, -lust f. -kitzel m.
2. nytt
påhitt Neuerung f.
-s|älskare, 1. se -s|makare.
2. se -s|hrämare.
nyllhögtysk, a. neuhochdeutsch (förk. nhd.).
das Neuhochdeutsche,
-inflyttad,
Neu-anziehende(r) m.
-inkommen, p. a. hand.
frisch eingetroffen, äv. neue Sendung
von....
-inredd, p. a. neueingerichtet,
-kalvad, p. a. frisch gekalbt,
-kammad, p. a.
neugekämmt, eben gekämmt,
-kläckt, p. a.
1. eben ausgebrütet.
2. bildl., se -bakad.
-komling, -en, -ar, Neuangekommene(r),
Ankömmling, Neuling m.
-kommen, p. a.
neuangekommen.
-krönt, p. a. neugekrönt.
nykter, a. äv. bildl. nüchtern. På ~ mage (F
kaluv) auf nüchternen (nüchternem) Magen,
mit nüchternem Magen; jfr fastande,
-dansare, neugeborenes Kalb,
-het, 1.
Nüchternheit f.
2. avh&llsamhet frin alkohol Mäßigkeit f.
total Abstinenz, Temperanz f. -hets|förening,
Abstinenzverein m. Läkarnas ~ Verein
abstinenter Ärzte.
-hets|ivrare, Abstinenzler,
Temperänzler m. -hets|kongress, Kongreß
m gegen den Alkoholismus,
Antialkohol-kongrefl. Abstinententag m. -hets|förelse,
Abstinenz-, Temperanz-,
Antialkohol|bewe-gung f. Antialkoholbestrebungen (pl.).
-hets|saken, best, form die Abstinenz, die
Enthaltsamkeit. Jfr föreg.
-hets|skrift,
Abstinenzschrift f.
-hets|vän, se -s|ivrare.
-hets|värdshus, Beformgasthaus n.
-ism, -en, O, se -hetsrörelse.
-ist, -en, -er, Abstinenzler m.
nyktra¹, intr. till nüchtern werden;
kvällsluften kom honom att ~ till die Abendluft
ernüchterte ihn.
nyllkyrklig, a. 1. swedenborgianisch.
2. se
frikyrklig,
-kärnad, p. a.* om smör frisch,
-lagad, p. a. om mat frisch zubereitet,
-latin,
Neulatein n.
-latinsk, a. neulateinisch.
nyligen, adv. a) från en punkt i den nuvarande tiden
kürzlich, heit nyligen ganz kürzlich, erst
kürzlich, för kort tid sedan vor kurzem, vor kurzer
Zeit, vor nicht langer Zeit, jüngst,
jüngst
-hin, unlängst, vor ein paar Tagen, för
en tid sedan neulich, äv. neuerlich, för n&gon
tid sedan Vor einiger Zeit; Ö) från en punkt i den
förflutna tiden, kort förut kurz vorher, kurze Zeit
el. nicht lange vorher, erst kürzlich, nSgon tid
förut vor einiger Zeit,
nyl‖är[l]ing, Anfänger m.
-lök, bot.
Ersatz-zwiebel f.
-manglad, p. a. frischgemangelt,
eben gemangelt,
-mejad, p. a. frischgemänfc.
nymf, -en, -er, 1. Nymphe f.
2. se gat~.
-ö|mani, läk. Nymphomanie, Mannstollheit,
Liebeswut f.
ny‖mil, neue Meile,
-mjölkad, p. a. frisch
gemolken,
-modig, a. neumodisch,
-modighet, neumodische Sache, neue Mode,
-mor[g]nad,
p. a. frisch und munter, morgenfrisch.
munter, -måla|d, p. a. neuangestrichen.
som Tärning frischgestrichen,
-måne,
Neumond m.
nynna¹, intr. F, se 2. nunna.
nyo. Å ~ abermals, noch einmal, wiederum,
aufs neue, zum zweitenmal.
nyllodling, 1. uppodling Urbarmachung f.
2.
uppodlat land Neubruch m. Neubruchland,
Rodeland n.
-omvänd, p. a. neu|bekehrt,
-getauft.
nyp, -et, -, 1. Kniff m.
2. F Schlag m.
1. nyp|a, -an, -or, En ~ e-e Fingerspitze voll,
e-e Prise; taga ngt i -vw etw. zwischen die
Fingerspitzen nehmen.
2. nyp‖a¹, (nöp, nupit) tr. 1. kneifen, zwicken.
~ ngn i armen, kinderna e-n in den Arm, in die
Wangen (el. Backen) el. e-m den Arm, die
Wangen (el. Backen) kneifen el. äv. kneipen.
2. se 3. knipa I. 2.
– Med beton. adv. ~ av abkneifen,
abzwicken, ~ bort 1. abkneifen.
2. F
wegschnappen. ~ sonder zerkneifen,
entzweikneifen. ~ till ngn e-m e-n Schlag el. F
eins versetzen, ~ ur ausraufen. ~ åt sig
ngt F etw. stibitzen, mausen m. m.
-as¹
(nöps, nupits), intr. dep. kneifen, zwicken.
ny‖planterad, p. a. neugepflanzt, neubepflanzt,
eben gepflanzt,
-platoniker, mus.
Neuplato-niker m.
-platonism, filos. Neuplatonismus
m.
-platonsk, a. filos. neuplatonisch,
-plockad,
p. a. frischgepflückt,
-plog, se -odling 2,
-plöjd, p. a. frischgepflügt, eben gepflügt.
nypon, -et, bot. 1. Rosa. [Vinter]~ R. eanina
Hundrose f; back~ R. dumetorum Heckenrose;
grä~ R. giauca meergrüne Rose; ~ R.
tomentosa filzige Rose; lukt~ R. rubiginosa
Weinrose; R. cinnamomea limtrose; ~
R. mollis weichhaarige Rose; sten~ R.
corrlifolia lederblättrige Rose; våtkust~ R. elliptica
elliptische Rose; äppel~ R. pomifera
Apfelrose.
2. frukt Hagebutte f. äv. Hambutte
-blomma, wilde Rose,
-buske,
––––
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>