Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pulpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pulpa – 941 – pungvarg
namn Herzchen, Pusselchen n.
3. kort. Einsatz
n. Pinke f.
4. sockergryn Zuckererbse f.
pulp|a, -an, -or, 1. ⚙ potatig Pulpe f.
2. anat.
Zahnkeim m.
3. farm. Fruchtfleisch n.
pulpet, -en, -er, Pult n.
-almanacka,
Unterlage f mit Kontorkalender,
-klaff, -lock,
Pultdeckel m.
-låda, Pultkasten m.
-skiva,
Pultplatte f. -stol. Kontorbock m.
-tak, ark.
Pultdach n.
1. puls, -en, -ar, fjsioi. Puls m. Dihrot ~
di-krotischer el. doppelschlägiger Puls; härd,
intermitterande, irreguljär, mjuk, reguljär
~ harter, aussetzender, unregelmäßiger,
weicher, regelmäßiger Puls; ~ens
inter-mittens Aussetzen n des Pulses; slår
hastigt, hårt, ojämnt der Puls schlägt rasch,
heftig, ungleich; ~en är intermitterande der
Puls setzt aus; är nåtan omärklig
der Puls ist wenig fühlbar; känna ngn på
~oen e-n an den Puls fassen, äv. bildl. e-m
den Puls fühlen, bildl. äv. e-m auf den Zahn
fühlen.
2. puls, -en, -ar, ös~ Störstange, Trampe f.
pulsa¹, intr. 1. ös~ mit der Störstange im
Wasser herumstoßen (um die Fische ins
Netz zu jagen).
2. plumsa patschen, i snö,
vatten im Schnee, im Wasser.
puls‖ation, -en, -er, Pulsation f. Pulsschlag m.
-era¹, intr. pulsieren, schlagen, klopfen,
-ering, se -ation.
puls‖frekvens, läk. Pulsfrequenz f. Zahl f el.
Frequenz der Pulsschläge,
-hammare, fys.
Pulshammer m.
-kurva, fysiol. Pulskurve f.
-lära, läk. Pulslehre f.
-müdd, se -varmare.
-mätare, läk. Pulsmesser m.
pulsning, ßs~ Herumstoßen n mit der
Störstange; jfr pulsa 1.
pulsomet]er, -ern, -rar, ⚙ Pulsometer n
M.
puls‖slag, fysiol. Pulsschlag ni.
-värmare,
Pulswärmer m.
-åder, anat. Pulsader f.
Pultava, se Poltava.
pultron, -en, -er, Memme f. Feigling m.
-eri,
-et, -er, Feigheit f.
pulv|er, -ret, Pulver n.
-ask,
Pulverschachtel f -form. f ~ in Pulverform,
-formig, a.
pulverig, pulverförmig.
-häxa, F alte Hexe,
-isatör, -en, -er, Zerstäuber m.
pulv[e]riserila¹, tr. pulverisieren, pulvern.
-ing,
Pulverisierung f.
pum|a, -an, -or, zool. Fells eoncolor Puma m. -s,
-s, Silberlöwe m.
pump, -en, -ar, Pumpe f. Centrifugal-,
dife-rential-, lyft-, sug-, ångr-, Zentrifugal-,
Differential-, Hub-, Saug-, Dampf|pumpe; fos~
för velociped Fußluftpumpe.
-a¹, tr. o. intr.
pumpen. ~ ngn (utfråga) F, e-n ausfragen,
f e-n ausholen, F e-ra die Würmer aus der
Nase ziehen; ~ skeppet läns das Wasser aus
dem Schiffe herauspumpen. – Med beton. adv.
~ upp aufpumpen, ~ ut leerpumpen.
pump|a, -an, -or, 1. bot. Cucurbita pspo Kürbis m.
-ses, -se.
2. för kaffe ung. Kaffeeflasche f.
pump‖borr, ⚙ Pumpenbohrer m.
-cylinder, se
-stövel.
pumpernick|el, -eln, -lar, Pumpernickel m.
pump‖fisk, å* Pumpenfischung f.
-hjärta, se
-kolv.
-inrättning, Pumpapparat m. -[e]s, -e,
-kanna, B Pumpenschuh m.
-kar,
Pumpenkessel m.
-klaff, ⚙ Pumpenklappe f.
-kolv, ⚙
Pumpenkolben m.
pumpkärna. Kürbiskern m.
pump‖makare, -n, -, Pumpenmacher m.
-maskin,
Pumpmaschine f.
-ning, Pumpen n.
-nings|försök, bildl. Versuch m e-n auszuholen m. m.;
jfr pumpa ngn.
-nipp|el, -eln, -lar, ⚙ å velociped
Anschluß m für Pumpen, Pumpen|anschluß,
-nippel m. -s, -s,
-ränna, Pumpen|da[a]l n.
-rinne f.
-för, Pumpen|rohr n. -röhre f.
-slag, Pumpen|hub, -schlag m.
-slang,
Pumpenschlauch m.
-sot, Pumpenkasten m.
-spel, se Pumpspill n.
-stock, se -stövel.
-stång, Pumpenstange f.
-stövel, ⚙ Pumpen
-stiefel, -Zylinder m.
-svängel,
Pumpen-Schwengel m. vi -, eck n.
-ventil, ⚙
Pumpen-ventil n.
-verk, Pumpmaschine f.
Pumpenwerk n.
-vipp, se -svängel.
pumpväxt, bot. Kürbispflanze f.
pund, -et, 1. vikt Liespfund n. 8, 5 Kilogramm.
2. engelskt mynt Pfund n.
3. bildl. Väl förvalta
sitt sein Pfund nutzen, mit seinem Pfunde
wuchern; gräva ned sitt ~ sein Pfund
vergraben, äv. seine natürlichen Fähigkeiten
nicht anwenden,
-huvud, F Dummkopf,
Schwach-, Schafs|kopf m.
-ig, a. i sms.
-pfündig. Sex~ kanon sechspfündiges Geschütz,
-ing, -en, -ar, i sms. -pfünder. Sex~
Sechs-pfünder m.
-tals, adv. pfundweise,
-vikt,
Pfundgewicht n.
-vis, se -tals.
pung, -en, -ar, 1. Beutel m. Lossa el. lösa på
~en bildl. den Beutel ziehen, den Daumen
rühren.
2. Hodensack m.
3. zool. hos pungdjur
Brust|beutel m. -tasche f. intr. F ut
zahlen, F blechen; i dag fick han allt ut
ordentligt heute mußte er aber ordentlich
blechen; ~ ut med pengar för ngt etw.
berappen; fackern fick återigen ~ ut med en summa
der Vater mußte wieder mit e-r Summe
herausrücken.
-djur, zool. Beuteltier n.
-mård,
Dasyurus Beutelmarder m.
-peruk,
Beutelperücke f.
-råtta, zool. Dideiphys Beutelratte f.
-slagen, p. a. ausgebeutelt,
-slagning,
Aus-beutelung f. jfr följ.
-slå, tr. ~ ngn e-m das
Geld aus der Tasche locken, e-m das Fell
über die Ohren ziehen, renskrapa e-n
ausbeuteln, vid kortspel F ftv, e-n ausmisten. Bliva
-slagen ausgebeutelt werden; han -slog mig
på 50 kr. ~agare er hat mir 50 Kronen aus
der Tasche gelockt, er hat mich um 50
Kronen erleichtert,
-sten, P Hode m (f).
-varg, Tbylacinus cynocepbalus Beutelwolf m.
––––
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
