Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skjutskicklighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skjutskicklighet – 1066 – skogslilja
skjut‖skicklighet, Treffsicherheit f. Geübtheit
f im Schießen,
-skola, ⚔ Schießschule f.
skjuts‖kärra. Karriol n. -s, -s, Karriole f.
-lega,
Fahrgeld n.
-ning,Fahrens, Beförderung f der
Postreisenden,
-ombyte, håitombyts
Pferdewechsel m. atation Umspannort m.
-ordning,
Post-fubrordnung f.
-pengar, Fahrgeld n.
-pojke,
(junger) Postkntscher.
-skyldig, a.
verpflichtet zur Beförderung von Postreisenden,
-skyldighet, Verpflichtung f zur Beförderung von
Postreisenden,
-station, Post|halterei,
-station f. äv. Geschirrhalterei f.
skjutstation, ⚔ Schießstand m.
skjutstaxa, Personenpoattarif m.
skjutstol, Rollstuhl m.
skjut‖tabell, ⚔ Schießtabelle f.
-tävling, Wett-,
Preis|schießen n. ⚔ Prüfungsschießen n.
-vapen, Schußwaffe f.
-våka, Jagdtasche f.
-övning, Schießübung f.
1. sko, -n, -r, 1. låg utan skaft Schuh m. med skaft
Stiefel m. Bal~r Ballschuhe; fruntimmers-,
herr~r Damen-, Herren|stiefel, -schuhe;
låga ~r Halbschuhe, ausgeschnittene
Schuhe; veta, var klämmer, se klämma.
2. håt~
Hufeisen, Eisen n. Sid i ~ sich in die Eisen
hauen, sich streifen.
3. på käpp Zwinge f.
4.
på labelbalja Schuh m.
5. -n, O, skoning Stoß m.
2. sko³, (~dde, ~tt) tr. 1. håtar o. ⚙ beschlagen.
2. bekläda med skodon ibl. (e-n) beschuhen.
3.
förse med skoning en lejol e-n Stoß an e-n
Rock setzen,
~ sig, refl. sein Schäfchen
scheren, sein Schäfchen ins Trockne bringen.
sig på ngns bekostnad sich auf [die]
Kosten andrer bereichem; ~ sig på ngt etw.
ausbeuten.
sko‖arbetare, Schuhmacher m.
-band,
Schuhband n.
-bod, Schuhwaren|geschäft n.
-handlung f. Schuh- und Stiefelgeschäft n.
-borstare, Stiefel|putzer, -wichser, Schuhputzer
m.
-borste, Schuh-, Stiefel|bürste f.
-borstning, Stiefelwichsen n.
-butik, se -hod.
skock, -en, -ar, 1. Haufe[n] m. Schar, Menge f.
En ~ vargar, vildsvin ein Rudel Wölfe,
Wildschweine.
2. sextio Scbock n. -es, -e,
-a¹. ~
[ihop] sig refl. sich scharen, sich
zusammenrotten, sich häufen, zusammenlaufen. I dag
~de sig arbetare på olika ställen rix staden
heute fanden an verschiedenen Punkten der
Stadt Ansammlungen von Arbeitern statt.
– Med beton. adv. ~ sig Omkring ngt sich um
etw. drängen, sig tillsammans, se se [ihop]
sig.
-ning, Zusammenlauf m. Gedränge n.
-tals, -vis, adv. haufenweise, scharenweise,
sko‖don, pl. Schuh|zeug, -werk n.
Fußbekleidung f. Fysiologiska ~ hygienische
Fußbekleidung. -ende. Beschlagen n; jfr 2. sko
-fabrik, Schuhfabrik f.
-flickare, Schuhflicker m.
skoff|a -an, -or, Schaufel f.
skog, -en, -ar, 1. Wald ~ pl. -er – , mindre
Gehölz n. större sammanhängande sträcka Waldung f.
kalturskog Forst f. timmerskog Holz n. En av
master ein Wald von Masten; ej se ~en för
bara tråd ordspr. den Wald vor lauter Bäumen
nicht sehen; i ~ och mark in Wald und
Feld; som man ropar i ~en, får man svar
ordspr. wie es in den Wald hineinschallt, hallt
es heraus, el. so schallt es wieder heraus,
wie man in den Wald hineinruft, so schallt
es wieder; norra Frankrike har stor
rikedom på ~ äv. Nordfrankreich ist stark
bewaldet; till zum Walde; springa till ~s
rymma ausreißen; det bår åt ~en es geht
schief, es mißlingt; dra åt ~enl P scher
dich zum Kuckuck el. zum Teufel i åt ~en
till waldwärts,
skogarn, ⚙ Schuhgarn n.
skog‖bevuxen, -beväxt,. a. wald|bewachsen,
-bestanden, bewaldet,
-bärande, p. a. mit Wald
bestanden,
-fattig, a. waldarm.
-ig, a. waldig.
-ighet, Waldreichtum w.
-kantad, p. a.
waldumsäumt.
-klädd, p. a. waldbedeckt,
-krönt,
p. a. waldbekränzt,
-lös, o. waldlos,
unbewaldet.
-rik, a. waldreich,
skogs‖allmänning, Gemeindewaldung f.
-alster,
Waldprodukt n.
-areal, Waldfläche f.
-av-verkning, Abholzung f Holzfällen n.
Abtrieb m (des Waldes),
-backe, waldiger
Abhang.
-bestånd, Waldbestand, Holzbestand
m.
-bete, Waldweide f.
-betjäning,
Forst-beamte (pl.); jfr följ.
-betjänt, Forst-,
Wald|aufseher, Waldwärter m. titel Förster,
Unterförster m.
-block, skogst. Schlag,
Betriebsverband m.
-blomma, Waldblume f.
-bo, Wald-bewohner(in) m (f).
-brand, Waldbrand w.
-bruk, Forstbetrieb m. äv. Forstbenutzung f.
-bryn, Waldrand, Waldessaum m. so i -et,
am Waldessaum wohnen,
-bräken, bot.
Polysticbum spinalosum Dorufam n.
-bygd, waldige
Gegend, Wald n.
-bäck, Waldbach m.
-bär,
Waldbeere f.
-distrikt, Forstbezirk m.
-dunge,
Gehölz Waldung, Holzung f.
-duva, zool.
Coinmba oenas kleine Holztaube, Hohltaube f.
-effekter, pl. Hölzer (pl.).
-eld, Waldbrand m.
-elev, Forstgehilfe m.
-fibla, bot. Hieracium ms.
rorum Mauerhabichtskrant n.
-fru, Wald|frau
f. -weib n. -nymphe f.
-frublomster, bot.
spipo-gum aphyllum Widerbart m.
-fågel, 1.
Waldvogel n.
2. koll. wildes Geflügel,
Waldhühner (pl.).
-fälle, se -hygge,
-förordning,
ForstVerordnung f.
-gud, Waldgott m.
-hantering,
se bruk.
-hemman, Forsthufe f.
-hushållning,
Forst-, Wald|wirtschaft f.
-hydda,
Waldhütte f.
-hygge, Holz|schlag, -hau m.
-höns,
se -fågel 2.
-inspektör, Oberforstmeister,
Forstinspektor m. högre Forstdirektor m.
-institut, Forst|akademie, -hochschule f.
-klöver, bot. Trifolium medium mittlerer Klee,
-kultur, Forstkultur f.
-kärr, Waldsumpf m.
-lag, Forstgesetz n.
-lott, Waldparzelle f.
-luft, Waldluft f.
-lilja, bot. Röd ~ Cephalantera
rubra rotes Waldvöglein; stor ~ C.
lonchophyllum weißes W.; vit ~ C. grandiflora falbes W.
––––
¹ ² ³⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>