- Project Runeberg -  Svensk-tysk ordbok /
1090

(1928) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skötande ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



skötande – 1090 – slag

                der Junge in der Schule?

        -ande, -sel, -

        -are,

                dynr Wärter m. av *juka Pfleger m.

sköte, -n, Schoß m. -es, -e – . Vad framtiden

                bär i sitt ~ was die Zukunft in ihrem Schöße

                birgt, was die Zukunft [mit sich] bringt;

                återvända i den allena saliggörande kyrkans

                ~ in den Schoß der alleinseligmachenden

                Kirche zurückkehren,

        -barn, Busen-,

                Schoß|kind n. Vara lyckans ~ ein Schoßkind des

                Glücks sein.

skötersk|a, -an, -or, 1. åldr. bamskoterika

                Wartefrau f.

                2. Pflegerin, Wärterin f. Barnby.

                Kinderpflegerin f.

sköteslllös, a. nachlåsig,

        -löshet,

                Nachlåsigkeit f.

skötesvän, Busenfreund m.

skötesynd, Schoßsünde f. iragare schwächste

                Seite.

sköt‖sam, a. strebsam,

        -samhet, Strebsamkeit f.

        -sel, -n, O, Pflege, Wartung, Aufsicht,

                Bedienung, Überwachung, Behandlung f. jordi

                Bewirtschaftung f. Ombesörja ~n av maskinen

                die Bedienung der Maschine besorgen;

                bristande av maskin mangelhafte

                Bedienung; en sjuks ~ Pflege e-s Kranken, jfr

                sköta.

skövl‖a¹, tr, plündern, verwüsten, verheeren

                ~ ngns förhoppningar die Hoffnungen jds

                zunichte machen,

        -are, Plünderer,

                Verwüster, Verheerer m.

        -ing, Plünderung,

                Verwüstung, Verheerung f.

slabb, a. ⚓ lose, schlaff,

        -a¹ tr. -t schladden.

        -gårding, ⚓ Schlapp|leine, -gording f.

        -ning,

                ⚓ Schladding f.

slabbra¹, intr. P quatschen, quasseln.

slack, a. ⚓, se slabb.

sladd, -en, -ar, 1. lantbr. Schleife, Schlichte,

                Ackerschleife f.

                2. se Tauende n.

                3. bildl.

                Komma på ~en F bildl. zuletzt kommen,

                nachhinken ; en som kommer på Nachzügler m;

                komma med på ~en F zufällig mitkommen,

                mitdürfen.

        -a¹, tr. laatbr. mit der Schleife

                befahren.

sladd|er, -ret, O, .Geplapper, Geplärr n.

        -aktig,

                o. plapperhaft, plapp[e]rig, schwatzhaft,

                geschwätzig.

        -aktighet, Plapperhaftigkeit,

                Geschwätzigkeit f.

        -hane, P Plapperhans m. F

                Qnatsch|kopf,

        -michel, Quasselfritze m.

        -käring, P, Plapper-, F Quatsch|lotte, -liese f.

        -taska, P, Plappertasche f.

sladd‖harv, lantbr. Walzegge f.

        -ning, lutbr.

                Befahren n mit der Schleife.

sladdr‖a¹, intr. plappern, F quatschen,

                quasseln.

        -are, F Plapp[e]rer m.

        -erska, F Plapp[r]erin f.

sladdrig, a. 1. schlaff, schlott[e]rig.

                2. F

                geschwätzig.

        -het, 1. Schlaffheit f. F

                Geschwätzigkeit f.

slafsa¹, F intr. schlabbern, schlappen, ~ i sig

                om hund aufschlappen.

1. slag, -et, -, 1. art Art f. sort Sorte, Gattung

                f. Alla ~ allerlei, allerhand; han hade alla

                ~s blommor i sin trädgård er hatte in seinem

                Garten alle Arten von Blumen, Blumen aller

                Arten el. von allen Arten el. von allerlei Art;

                allt ~$ mat alle Arten von Speisen, Speisen

                von aller Art, allerlei el. allerhand Speisen.

                av allehanda ~ von allerlei Art; mån av annat

                år. Männer von anderm Holz; han sade

                ingenting av det ~et er sagte nichts der Art;

                detta ~s fågel diese Vogelart; kvinnor at

                detta ~ Weiber dieses Schlages; detta ~s

                människor Leute dieser Art; detta ~s skor

                diese Sorte Schuhe el. von Schuhen, Schuhe

                dieser Sorte; ett ~t lärd e-e Art Gelehrter;

                ett kulört tyg e-e Art gefärbtes Zeug;

                han år en lögnare av första er ist ein

                Lügner erster Sorte el. Klasse; intet ~ keinerlei;

                många ~s a) vielerlei; b) mancherlei; något

                irgendein, irgend [et]was; han år något ~t

                agent er ist so e-e Art von Agent; olika

                verschiedenartig; jag önskade, att du vore av

                samma ~ som han ich wünschte, du wärest

                von derselben Art wie er; folk av samma ~

                som s. Leute vom Schlage S-s; han är i sitt

                er ist in seiner Art; hon är i sitt ~ sie ist

                in ihrer Art; två ~s zweierlei; vad fågel f

                was für ein Vogel? vad fåglarf was für

                Vögel? vad ~s ostf was für e-e (welche)

                Sorte Kåe?

                2. Vad för ~? was sagen Sie?

                wie so denn? was denn? ist’s möglich? was

                soll das heißen? was muß ich hören 1

2. slag, -et, -, (av ili). 1. eg. bet. aläende Schlag,

                pl. -e – , streich m. Ett ~ på dörren, i

                ansiktet, i bordet ein Schlag an die Tür, ins

                Gesicht, auf den Tisch; rashatet är ett ~ i

                ansiktet på kristendomens der Rassenhaß

                ist ein Schlag ins Gesicht des Gebotes des

                Christentums; i ~ bildl. Schlag auf Schlag;

                ~ med knytnäven, svärdet Faust-,

                Schwert|schlag, -streich; ~ med vingarna

                Flügelschlag; ~ på Schlag auf Schlag; ett

                elektriskt ~’ tjn. ein elektrischer Schlag; ödets

                ~ Schicksalsschlag; giva, tilldela ngn ett ~

                e-m e-n Schlag el. Streich geben el.

                versetzen ; det var som om han hade fått ett ~ för

                huvudet er war wie vor den Kopf geschlagen;

                ~ på klockan äv. Anschlag an die Glocke;

                få ett ~ på örat eins übers Ohr

                bekommen el. F kriegen; giva ngn ett ~ på örat

                e-m eins hinter die Ohren geben; slå ett ~

                för ngt Midi, für etw. eintreten; det är ett hårt ~

                för honom bildl. das ist ein harter el. schwerer

                Schlag für ihn.

                2. rytmisk föreits. Böljomas,

                vågornas ~ Wogen-, Wellenschlag;

                böljornas mot stranden der Schlag der Wellen

                an das Ufer; hjärtats, pulsens der Schlag

                des Herzens, des Pulses; hjärtat slår 70–80

                i minuten das Herz macht 70–80 Schläge

                in der Minute; ro med kraftiga ~ mit

                kräftigen Schlägen rudern. s. klockslag. På

                ~et 1 Punkt ein Uhr, mit dem Schlage eins,

––––

¹ ² ³⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:24:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/auerbach/1100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free