Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sprudel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sprudel – 1140 – språkvidrighet
sprud‖el, -eln, -lar, Spmdel m. intr.
sprudeln.
sprund, -et, -, 1.0 på ett uggkarl Spund m.
2. i
klädesplagg Schlitz m.
-a¹, tr. spunden, spünden.
-borr, ⚙ Spundbohrer m.
-hål, o Spundloch
n.
-maskin, ⚙ Schlitzmaschine f.
-ning,
Spundung f.
-tapp, Spundzapfen m.
sprut‖a, I.-an, -or, Spritze f. Assurans~
[Hand-]Feuerlöscher m.
II¹ tr. o. intr.
spritzen; ~ på ngn, ngt e-n, etw. bespritzen; ~
eld (om vulkaner) Feuer speien; hans ögon
eld seine Augen sprühten Feuer; ~ eld och
lågor Feuer und Flammen speien; valarna
~ vatten die Wale spritzen Wasser aus; ~
vatten på elden Wasser ins Feuer spritzen;
~ vatten på ett brinnande hus t; ein
brennendes Haus mit Wasser bespritzen. – Med
beton, adv. ~ fram hervorspritzen; blodet
~de fram das Blut spritzte hervor el.
heraus. ~ in einspritzen, ngt i ngt etw. in etw.
(ack.), på ngn e-m; ~ in vatten i örat Wasser
in das Ohr spritzen, ~ omkring herum-,
umher|spritzen. ~ upp auf-, empor|spritzen; ~
upp eld (om rulkaner) Feuer ausspeieu. ut
ausspritzen,
-chef, se -måtare,
-flaska,
Spritzflasche f för parfym, InaektpoWer m. m.
Zerstäuber m.
-hus, Spritzenhaus n.
-hål, Spritzloch
n.
-kanna, Spritzkanne f.
-langare,
Spritzen|mann m. pl. -männer.
-manskap,
Spritzenmannschaft f.
-mandver, Spritzenprobe f.
-måtare, Spritzenmeister m.
-mönstring,
Spritzenprobe f.
-ning, Spritzen n. på ngn,
ngt Bespritzen n (med gen.).
-oljekanna,
Ölspritzkanne f.
-för, Spritzenrohr n.
-servis,
Spritzenmannschaft f.
-slang,
Spritzenschlauch m.
-övning, Spritzenprobe f.
språk, -et, 1. tangomål.Sprache f. Skrift~
Schriftsprache; tal~ Umgangssprache; tjuv~
Gaunersprache; högre ~ edlere Sprache; i
högre ~ in der gehobenen Sprache; sceniskt
Bühnensprache; tyska och svenska ~en
die deutsche und schwedische Sprache;
ve-tenskapligt ~ Gelehrtensprache; landets
Landessprache; kunnig i ~ sprachkundig;
lärare i ~ Sprachlehrer; lärare i moderna
äv. Neusprachler m; undervisning i
främmande ~ fremdsprachlicher Unterricht;
meddela undervisning i tyska m. m. ~et deutschen
m. m. Sprachunterricht erteilen; föra ett
simpelt ~ gemeine Beden führen; är det sådant
man för mot sin fadert spricht man so
mit seinem Vater? vad är det för ~ du fört
welche Sprache erlaubst du dir gegen mich?
det talar sitt eget ~ das spricht für sich
selbst; tala rent ~ rein sprechen; förkovra
sig i ~ sich sprachlich weiter bilden; icke
vilja ut med ~et mit der Sprache nicht
herauswollen ; på två, tre ~ zwei-, drei|sprachig,
in zwei, drei Sprachen; sk;rti?apd cs (ytsss)
in e-r Sprache schreiben; tala på sitt ~
in seiner Sprache reden.
2. bibelspråk, vers,
-entena Spruch, Ausspruch m. Stelle f.
3.
F lamtai Gespräch n. Komma (giva sig) i
med ngn mit e-m in Gespräch kommen.
-a¹ intr. F plaudern, ~ med ngn om ngt mit
e-m über etw. (ack.) el. von etw. plaudern; jag
skulle vilja ~ lite.t med dig ich möchte mit
dir ein paar Worte sprechen,
-art,
Sprachart, f.
-as¹, intr. dep. ~ vid plaudern,
schwatzen. Det få vi ~ vid om senare darüber
werden (wollen) wir später sprechen,
-begåvning, Sprachengabe f; jfr -talang,
-behandling, Behandlung f der Sprache,
-bildning,
språkkunskaper Sprachliche Bildung,
-bruk,
Sprachgebrauch m.
-byggnad, Sprachbau m.
-byte, Sprachaustausch m.
-egenhet,
Sprach|eigenheit, -eigentümlichkeit f Idiotism|us
m. -en,
-enlig, a. sprachrichtig,
-enlighet,
Sprachrichtigkeit f.
-familj, Sprach|familie,
-sippe f.
-fel, Sprachfehlerm,
F Sprachschnitzer m.
-filosofi, Sprachphilosophie f.
-form,
Sprachform f.
-forskare, Sprachforscher m.
-forskning, Sprachforschung f. Jämförande
vergleichende Sprachwissenschaft f.
-fråg|a,
1. Behandla -or sprachliche Dinge
behandeln.
2. politisk Sprachenfrage f.
-färdighet,
Sprachfertigkeit f.
-förbistring,
Sprachverwirrung f.
-förråd, Wort|schatz, -vorrat m.
-geni, Sprachgenie, Sprachtalent n.
-grupp,
Sprachgruppe f.
-karl, F, Sprachgelehrte(r)
m.
-karta, Sprachenkarte f.
-kunnig, a. sprachkundig, -kunskap, Sprachkenntnis f.
Förkovra sina ~er sich sprachlich weiter
ausbilden.
-kännare, Sprachkenner m.
-känsla,
Sprachgefühl n.
-lag, Sprachgesetz n. i politik
Sprachengesetz n.
-lektion,
Sprach|unterricht m. -stunde f.
-lig, a. sprachlich.
~ företeelse äv. Spracherscheinung f.
-ljud,
Sprachlaut m.
-låda. Slå upp F den
Mund el. P das Maul aufmachen el. öffnen,
-lära, Sprachlehre, Grammatik (- -) f.
-lärare, Sprachlehrer m.
-lärarinna,
Sprachlehrerin f.
-man, Sprachgelehrte(r) m.
-metod,
Sprachmethode f. Den nya ~en a?. die neue
Art der Spracherlernung,
-måtare,
Sprachmeister m.
-område, Sprachgebiet n.
-prov,
Sprachprobe f.
-rensare, Sprachreiniger m.
-rensning, Sprachreinigung f.
-riktig, o.
sprachrichtig.
-riktighet, Sprachrichtigkeit f.
-för, äv. bildl. Sprachrohr n. för ngn, ngt gen.
-sam, a. gesprächig, redselig, plauderhaft.
-samhet, Gesprächigkeit, Redseligkeit,
Plauderhaftigkeit f.
-sinne, Sprachbegabung f.
-snille, se -geni.
-stam, Sprachstamm m.
-strid,
politisk Sprachenkampf m.
-stridig, a., se
-vidrig.
-studium, Sprachstudi|um n.
-ums, -en,
-talang, Sprachtalent n.
-undervisning,
Sprachunterricht m.
-verk, sprachwissenschaftliches
Werk,
-vetenskap, Sprachwissenschaft f
-vetenskaplig, a. sprachwissenschaftlich,
-vetenskapsman, Sprachgelehrte(r) m.
-vidrig, a.
sprachwidrig, -vidrighet, Sprachwidrigkeit
––––
¹ ² ³⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
