Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tjuguårig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjuguårig – ~ 1284 – tjäna
tredje årtionde) in den Zwanzigern, in den
zwanziger Jahren (des vorigen m. m.
Jahrhunderts) ; en man (kvinna) på ~t (melian 20
O, s. äv. ein Mann (e-e Fran) in den Zwanzige[r]n;
han (hon) år på äv. er (sie) ist
ein (e-e) Zwanziger(in).
-åpig, a.
zwanzigjährig.
-åring, -en, -ar, Zwanziger m.
tjur, -en, -ar, Stier, Bulle m. ung fys. Färre m.
vid fys.fäktningar Stier m. Vild ~ wilder Stier,
-a¹, intr. F 1. maulen, schmollen, das Maul
hängen lassen. Sitta hemma och in der
Stube hocken, ein Stubenhocker sein.
2.
vara egensinnig starrköpfig el. trotzköpfig sein,
-aktig, a. F störrisch, tjurskaiug starrköpfig,
-aktighet, F störrisches Wesen, tjurskanighet
Starrköpfigkeit f.
-fäktare, Stierfechter m.
-fäktning, Stiergefecht n.
-förening, lantbr.
Stierverein m.
-hals, bildl. Stiernacken m.
-huvad, p. a. bildl. trotz-, starr|köpfig.
-huvud,
1. eg. Stierkopf m. 2- bildl. Trotz-, Starr|kopf
m.
-håll|a, tr. F. Han -er er läßt nicht
locker; ~ [på] ngt etw. durchaus nicht
lassen wollen,
-ig, a. F 1. tredsk starrköpfig,
trotzköpfig.
2. trumpen mürrisch.
-ighet,
mürrisches el. griesgrämiges Wesen,
-kalv,
Stierkalb n.
-skalle, -huvud, -skal i ig, se -ahtig
o. -huvad.
-skallighet, se. -aktighet.
tjus‖a¹, ², (poet. -te, -t,) tr. entzücken, bezaubern,
bedära berücken, betören, ~ ormar
Schlangen beschwören; vara ~d av ngn, ngt von
e-m, etw. entzückt sein, – Med beton. adv. ~
till alla flickor F alle Mädchen in sich
vernarrt machen,
-ande, I.p. a. entzückend,
bezaubernd, bestechend, reizend.
II¹ s.
Entzükkung, Bezauberung f. av ormar Beschwörung
f.
-are, Bezaub[e]rer m; jfr kvinno-, orm~.
-ar|förmåga, -nings|förmåga,
-ar|konungen,
best. form. Gustav ~ Gustav der Bezaubernde,
-ersk|a, -an, -or, Bezauberin, Bezaubrerin
-ig, a. F, schön, entzückend. En karl ein
hübscher Kerl; ~a Vilhelm der schöne
Wilhelm,
-kraft, Zauberkraft f.
-ning,
Zauber, Keiz, Liebreiz m.
-nings|förmåga, -nings|kraft, se -kraft o. -ning.
tjut, Geheul n. Gt till ett ~ ein Geheul
ausstoßen, . aufheulen,
-|a¹, (tjöt, -it) intr.
äv. F gråta heulen. Man måste med ulvarna
ordspr. mit den Wölfen muß man heulen;
– Med beton. adv. ~ till aufheulen,
-are,
neuler(in) m (f).
-ning, Geheul n.
Heulerei f.
tjuv, -en, -ar, Dieb ~ på ljus äv. Räuber
Lichtschnuppe f. Som ~en om natten ordst.
wie ein Dieb in der Nacht; tillfället gör ~en
ordspr. Gelegenheit macht Diebe; små ~ar
hänger man, stora låter man gå ordspr. die
kleinen Diebe hängt man, die großen läßt
man laufen el. äv. ..., vor den großen zieht
man den Hut ab; tag fast ~en! haltet den
Diebl
tjuva, se tjuga.
tjuv‖aktig, a. diebisch. Mest ~ diebiech[e]st.
-aktighet, Diebesgelüst n. diebisches Wesen,
Dieberei f.
-band, Dieb[e]sbande f.
-eri,-et,
-er, Dieberei f; jfr -nad,
-fiskare, Fischdieb
m.
-fiske, Fischdiebstahl m. unbefugtes
Fischen,
-gods, gestohlenes Gut.
-gubbe, F
alter Bösewicht,
-gömma, Hehlernest n.
-gömmande, Hehlerei f.
-gömmare, -gömmersk|a,
-an, -or, Hehler(in) m (f).
-hål, Dieb[e]shöh-se f.
-knep, (gemeiner) Kniff,
-kona, P, Diebin
f.
-konster, pl. Dieb[e]skniffe (pl.).
-käring,
F Satan m.
-köpare, -köpersk|a, -an, -or,
Ankäufer(in) m (f) gestohlenen Gutes,
-liga,
Dieb[e]sbande f.
-lykta, Dieb[e]slaterne f.
-låa, tr. F heimlich el. verstohlen lesen;
jfr smyglåa.
-mani, läk. Kleptomanie,
Stehlsucht f.
-nad, -en, -er, Diebstahl m.
-nads|brott, Verbrechen n des Diebstahles.
Straffas för ~ wegen Diebstahls bestraft
werden.
-nads|drift, se -mani.
-nyckel, Dieb[e]s-schlüssel,
Dietrich m.
-nyp, F. Ge ngn
ett ~ e-m heimlich eins versetzen,
-nåte,
Dieb[e]snest n.
-organ, Dieb[e]ssinn m.
-pack,
P Dieb[e]s|gesindel n. -brut f.
-pojke,
Schelm, (kleiner) Schwerenöter, -pojk[s]
-aktig,
a. schelmisch, schalkhaft, -pojk[s]
-aktighet,
Schalkhaftigkeit, Schelmerei f.
-pojk[s]streck, se skälmstycke,
-sak, jur. Klage
f wegen Diebstahls,
-saker, pl., se -gods.
-sena, F Musikantenknochen m.
-skytt,
Wilddieb, Wilderer, Wildschütz m.
-skytte,
Wilddieberei, Wilderei f. Idka ~ wildern,
Wilddieben.
-språk, Dieb[e]a-, Gauner|sprache f.
-s|rätt, föråldr. Stånda ~ wegen Diebstahls
verurteilt werden,
-streck, Dieb[e]sstreich
m.
-stryk, -en, -ar,
-stryk|er, -ern, -ar, F
Spitzbube, Schurke m.
-titta, intr. F
heimlich el. verstohlen gucken. ~ i ngt
verstohlene Blicke in etw. (ack.) werfen,
-tryck,
Raub-druck m.
-unge, Schelm(in) m (f).
-verktyg,
Dieb[e]sinstrument n.
tjäd|er, -ern, -rar, Auerhahn m. zool. Tetrae
arogalius Auerhuhn n. koll. Auerwild n.
-hane,
*e -tupp.
-höna, Auerhenne f.
-jakt,
Auer-hahnjagd f
-jägare, Auerhahn]äger m.
-kull,
Hecke f Auerhähne,
-lek, Auerhahnbalz f.
-tupp, Auerhahn m.
-unge, Auerhühnchen n.
tjäll|a¹, intr. frieren,
-ad, p. a. steifgefroren,
erstarrt, om fingrar klamm, -e, -en, O, Frost m
In der Erde, gefrorene Erdschicht, ~n här
gått ur jorden die Erde ist frostfrei.
tjäll, -et, -, föråldr. o. poet. Wohnung, Hütte f.
tjällossning, Auftauen n der gefrorenen Erde.
tjän‖a¹ ², (F o. poet. -te, -t,)I.intr. dienen.
ngn e-m dienen; Gud, sitt land Gott,
seinem Lände dienen; ~ ngn troget äv. e-m
treue Dienste leisten; ingen kan ~ två
herrar bibl. niemand kann zweien Herren
dienen; ~ olika ändamål [zu] verschiedenen
Zwecken dienen; är ni -t därmedf ist Ihnen
damit gedient el. geholfen? ~ som, se tjänst-
––––
¹ ² ³⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
