Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - västerom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våterom – 1474 – vävnad
våter‖om, adv., se under våter TI.
-sol,
Abendsonne f.
-ut, adv. nach el. gen Westen,
gegen Abend.
Våteuropa, npr. geogr. Westeuropa n.
våteuropeisk, a. westeuropäisch.
Våtfalen, npr. geogr. Westfalen n.
våtfalisk, a., westfalisk.
våtficka, Westentasche f.
våtfinsk, a. westfinnisch.
Yåtflandern, npr. geogr. Westflandern n.
våtfoder, Westenfutter n.
Våtfranken, npr. geogr. Westfranken n.
våtfrankisk, a. westfränkisch.
Våtfriesland, npr. geogr. Westfriesland n.
våtfrisisk, a. westfriesisch,
våtfront, Westfront f.
våtgerman[l]sk, o. westgermanisch.
våt‖got, -en, -er, hist. Westgote m.
-gotisk, a.
hist. westgotisch,
-gräns, Westgrenze f.
-göta, se -götsk.
-göta|mål, Westgotländisch n.
-göt|e, -en, -ar, Bewohner(in) m (f) von
Westergötland (Westgotland),
-götsk, a.
westgotländisch, von Westergötland
(Westgotland).
-götsk|a, 1. -an, -or, kviuna Frau f
(Mädchen n) aus Westergötland
(Westgotland).
2. -an, O, dialekt Westgotländisch n.
-indlefarare, ⚓ Westindienfahrer m.
Våtindien, npr. geogr. Westindien n.
våtindisk, a. westindisch,
våtknapp, Westenknopf m.
våt‖kust, Westküste f.
-kustbana,
Westküstenbahn f.
-land, Westland n.
-lig, a. westlich,
abendländisch, ibl. abendlich. Vinden år ~
der Wind ist westlich el. West,
-makterna,
pl. best, form, pol. die Westmächte.
Våtmanland, npr. geogr. Westmanland n.
våtmanl‖änding, se -länning.
-ländsk, a.
west-manländisch.
-ländskja, 1. -an, -or, kripna
Westmanländerin f.
2. -an, O, dialekt
West-manlän disch n.
-länning, -en, -ar,
Westmanländer m.
våtnordvåt, 1. vind Westnordwest (förk WNW)
m. -es, -e,
2. Taderstreck Westnordwest[en]
(förk. WNW) m.
-lig, a. westnordwestlich,
våtpreussare, Westpreuße m.
Våtpreussen, npr. geogr. Westpretißen n.
våtpreussisk, a. westpreußisch.
Våtryssland, npr. geogr. Westrußland n.
våtra, a. best, form westlich. ~ halvklotet geogr.
die westliche Halbkugel; (F)~ indiska
halvön geogr. Vorderindien nj (F)~ Tyskland
Westdeutschland n.
våt‖romersk, o. weströmisch. (V)~a riket
das Weströmische Reich.
-sida, Westseite f.
våtskärp, Sport|weste f. bälte -gürtel m.
våt‖slaver, pl. Westslawen (pl.).
-slavisk, a.
westslawisch,
-svensk, o. westschwedisch,
-sydvåt, 1. rind Westsüdwest (förk. WSW) m.
-es, -e,
2. väderstreck Westsüdwest[en] (förk.
WSW) m.
-sydvåtlig, a. westsüdwestlich,
våttyg, Westenstolf w.
våt‖tysk, a. westdeutsch,
-vart, adv.
westwärts, abendwärts.
1. väta, -n, O, Nåse f. fuktighet Feuchtigkeit.
Äktas för ~ hand. vor Feuchtigkeit zu
bewahren.
2. vät‖a¹, (-te, -t,) tr, o. intr. nåsen, netzen,
~ i sängen läk. das Bett nåsen; ~ [på] ett
finger e-n Finger naß machen. – Med beton.
adv. ~ igenom a) tr. durchnassen; b) intr,
durchnåsen. ~ ned nåsen, naß machen,
durchnåsen; ~ ned sig sich naß machen, ~
ned med tårar mit Tränen benetzen.
under sig, se ~ i sängen,
-ande, Nåsen, Netzen
n. ~ i sängen Bettnåsen.
väte, -i, O, kem. Wasserstoff m.
-atom, kem.
Atom n Wasserstoff,
-förening, kem.
Wasser-stoffverbindung f.
-haltig, a. kem.
wasser-stoffhaltig.
-jon, kem. Wasserstoffion n. -s, -en,
-superoxid, kem. Wasserstoffsuperoxyd n.
-svavla, se svavelväte,
-syra, kem.
Wasserstoff-ßäure f.
vätgas, kem. Wasserstoffgas n.
-elddon, Wasser-
Stofffeuerzeug n.
vätning, Nåsen, Netzen, Benetzen n; jfr 2.
väta.
vätsk‖a, I.-an, -or, Flüssigkeit f. Vid sunda
-or bei guter Gesundheit, in gutem Stand el.
Zustand.
II¹ sig, refl. nåsen,
-ande,p. a.
nåsend, -as¹, intr. dep.y se vätska sig.
vätskellfylld, p. a. mit Flüssigkeit angefüllt,
-mängd, Flüssigkeitsmenge f.
-mätare,
Flüssigkeitsmesser m.
-pelare, fys.
Flüssigkeitssäule f.
-spridare, Flüssigkeitszerstäuber m.
-tryck, fys. Flüasigkeitsdruck m.
-våg,
Flüssigkeitswage f.
vätskig, a. 1. wåserig, wäßrig.
2. nåsend.
vätt, -en, -ar, se -e,
vätt|e, -en, -ar, mytol. Wicht m.
-ljus, 1. Irrlicht
n.
2. fossil P Donnerkeil m.
3. bot. Bellis
peren-Dis Maßliebchen n.
Vättern, npr. best. form geogr. der Wettersee.
vätteros, bot. Latbraea Squamaria Schuppeuwurz f.
väv, -en, -ar, anat. Gewebe n. Sätta upp
en ~ ⚙ tev. ein Gewebe anzetteln, -la–´,
(-de, -O tr. o. intr. weben, trikivaror
wirken. ~ damasty mattor Damast, Teppiche
weben; ~ vallman (vallmar) lek ung.
Weben-spielen n; guld-da dräkter goldgewirkte
Gewänder. – Med beton. adv. ~ i einweben,
verweben. ~ m. se in~. ~ upp ver-, auf|weben.
-are, Weber m.
-ar|fågel, zool. Webervogel m.
-ar|yrke, Weberhandwerk n.
-bom, ⚙ rar. tyg.
bom Kett[en]baum, gambom Garnbaum m. -
botten, Leinwand-, Gurt|boden m.
-bult, se -horn.
-eri, -et, -er, Weberei, Webewarenfabrik f.
-ersk|a, -an, -or, Weberin f.
-garn, Webe garn
n.
-kam, se -sked.
-kammare, ⚙ Weberstube
f.
-klister, Weberkleister m.
-klove, ⚙ vav.
Lade f.
-knut, ⚙ Weber|knopf, -knoten m.
-nad, -en, -er, äv. anat. o. bildl. Gewebe n. ~er
äv. Webewaren; en ~ av lögner ein Lü-
––––
¹ ² ³⁴ följer 1:a, 2.a, 3:e, 4:e konjug. intr. intransitivt, tr. transitivt verb. ~ = föregående uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
