Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä - äng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ång – 1505 – änke- öoh pupillkassa
me doch; ~ tror jag, att ... dennoch el.
gleichwohl glaube ich, daß ...; och år du
icke belåten und dennoch el. doch bist du
nicht zufrieden; om det ~ vore sommar!
wäre es nur erst Sommer I om jag vore åstad
wäre ich nur erst fort, wäre ich doch
schon weg; ~ att (även om) auch wenn,
selbst wenn, obwohl.
2. vid komparativer noch.
~ mera noch mehr.
äng, -en, -ar, Wiese, f. lantbr. Koppelweide
äv. Flur, Au[e] f. ibl. Anger m. Artificiell
el. konstgjord ~ Kunstwiese; däm~
Stauwiese; kärr~ Moor-, Marschjwiese;
naturlig natürliche Wiese; sil~ Rieselwiese;
skogs~ Wald wiese; strand~ Salzwiese.
ängd, -en, -er, Gegend, Au[e] f. Gau m (n).
ängjel, -eln, -lar, Engel m. Det går en ~
genom rummet ordgt. es fliegt el. geht ein Engel
durchs Zimmer; tala med -lars tungor mit
Engelszungen reden,
-haj, zool. Squatina antelaa
(laevis) Engel, Engelhai[fisch] m.
-torn,
lukt-törne under törne 1 b).
äng|er, -ern, -rar, zool. Oxyuris vermicularis
Pfriemenschwanj, Springwurm m. -rar Oxyuris
Maden Würm er.
ängla‖ansikte, Engelsgesicht n.
-bild, Engelbild
n.
-dyrkan, Engelverehrung f.
-from, a.
engelmild, fromm wie ein Engel,
-god, a. engelgut.
Hon år ~ sie ist von Engelsgüte,
-godhet,
Engelsgüte f.
-huvud, Engelskopf m.
-hälsning, Engelsgruß m. Englische(r) Gruß,
-kör,
Engelchor m.
-lik, a. engel|haft,
-ähnlich,
-gleich,
-liv, Leben n wie ein Engel,
-makerskja, -an, -or, Engelmacherin f.
-ren, a.
engelrein.
-renhet, Engelreinheit f.
-röst,
Engelstimme f.
-skara, Engelschar f.
-skön, a.
schön wie ein Engel,
-vinge, Engelsflügel m.
ängs‖anis, bot. pimpinelis saxifraga kleine
Bibernelle.
-areal, Wiesenareal n.
-blekning, ⚙
Rasenbleiche f.
-blomma, Wiesenblume f.
-bolle, bot. Trollius europaeus Troll-, Glotz|blume
f.
-borst, bot. Nardus stricta steifes Borstengras.
-champinjon, bot. Psalliota (Agaricus) campestris
Feld|egerling, -Champignon m.
-dun, se -ull.
-fibla, bot. Hieraclum pratenss
Wiesenhabichts-kraut n.
-fräken, bot. Equisetum pratenae
Wiesenschachtelhalm m.
-glim, bot. sneoe inflata
blasige Klebnelke,
-grå, Wiesengras n.
-gröe,
bot. Poa pratensis Wiesenrispengras n.
-harv, ⚙
lantbr. Wiesenegge f.
-haverrot, bot. Tragopogon
pratensis Wiesenbocksbart m.
-hö, Wiesenheu
n.
-hök, cool, strigicepa cineraosaa Wiesen weihe
f.
-kampe, se timotej.
-kavle, bot. Alopecurus
pra-teniii Wiesenfuchsschwana n. Kolbengras n.
-klocka, se under klocka 3.
-knarr, se kornknarr.
-kovall, s. under kovdll.
-krasse, bot. Cardamine
pratens|s Wiesenschaumkraut n.
ängsl‖a¹, tr. ängstigen, be-, abjängstigen, pina
quälen,
~ sig, refl. sich ängstigen, Angst
haben, In Angst sein, bangen, för ngn vor
e-m el. (för ngns skull) um e-n; sig över ngt
sich über etw. ängstigen,
-an, -, O, Angst,
Bangigkeit, Ängstlichkeit, Beängstigung,
Ängstigung f. för vor med dat., (för ngns skull)
um.
-as¹, intr. dep., se ~ sig.
-ig, a.
ängstlich, bange, angst, oroande beängstigend. Med
~ noggrannhet mit ängstlicher el. peinlicher
Sorgfalt; bliva ~ ängstlich werden, Angst
bekommen; han blev er geriet in Angst,
ihm wurde ängstlich zu Mute, ihm wurde
angst und bange, er beunruhigte sich; göra
ngn ~ e-n ängstigen, e-m angst [und bange]
machen; var inte ! nur nicht ängstlichl
habe keine Angst el. Bange i han är inte
av sig er ist nicht ängstlich von Natur el.
nicht ängstlicher Natur; han är
~förföljderna högre språk ihm bangt vor den Folgen;
jag är ~ Jör honom, för hans liv ich habe
Angst für ihn, für sein Leben, ich ängstige
mich um ihn, um sein Leben, es ist mir
angst um ihn, um sein Leben; vara ~ för
sin hälsa um seine Gesundheit besorgt sein;
han år för sitt liv er hat Angst für sein
Leben; jag är för att något kunde hända
honom ich habe Angst, daß ihm etwas
geschehen könne; det är för att ... es ist
zu beunruhigend, daß ...
-lighet,
Ängstlichkeit f. för vor (dat.); jfr -an,
ängs‖lök, bot. Allium oleraceum Kohllauch m.
-mark, Wiesen|grund m. -land n. -matta,
Wiesenteppich m.
-nejlika, bot. Diantbus dsitoids8
Heidenelke f.
-nycklar, se -nyckelblomster
under nyckelblomster,
-näva, se under näva 1. -odling, lantbr. Wiesenbau m.
-piplärka, se under
piplärka,
-ruta, se under
2. ruta.
-skära, se under
2. skära, -spira, bot. Pediculalis silvatica
Wald-läusekraut n.
-sticka, bot. silaus pratensis Silau m.
-svingel, se under svingel.
-syra, bot. Rumex Acetosa
Sauerampfer m.
-ull, bot. Eriophorum angustifoUum
schmalblättriges Wollgras,
-vall, Wiese f.
-vattning, lantbr. Wiesenberieselung f.
-vaxskivling, se under vaxskivling.
-vial, se under vial.
-vädd, se under vädd.
änk|a, -an, -or, Witwe f (förk. Wwe.). ~ efter
en läkare Witwe e-s Arztes, Arztwitwe; -or
efter officerare Witwen von Offizieren;
efter en ambetsman Beamtenwitwe; om frun
skulle bli im Falle der Verwitwung; vara
äv. verwitwet sein.
änkellblomster, bot. Scabiosa atropurpurea
Witwen-blume f.
-dok, Witwenschleier m.
-drottning,
Königinwitwe, verwitwete Königin, konungens
moder äv. Königinmutter f.
-dräkt,
Witwen|tracht, -kleidung f.
-fru, Witwe (förk. Wwe.)
f. |bl. Witfrau, Witib f. ~ X. Frau
Witwe X..
-grevinna, verwitwete Gräfin,
-kassa, Witwenkasse f.
-kejsarinna,
Kaiserinwitwe f. verwitwete Kaiserin, kejsarens moder
Kaiserinmutter f.
-lek, se änkle~
-man,
Witwer m. äv. Witman m. - och
pupillförsäkringsfond, Hinterbliebenen-Versicherungsfond m.
och pupillkassa, Witwen- und Waisen-
term.
––––
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
