Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Franska förbundsplaner och kriget mot Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
C. HALLENDORFF
Västeuropa här fä mycket stort spelrum. Minst hos tsaren, ty
för honom voro dock Nordens och Österns förhållanden, de
Ryssland närmaste angelägenheterna, af uteslutande vikt.
Danmark däremot hade, likaväl som dess gamle medtäflare och fiende
Sverge, en mycket rik erfarenhet af sjömakternas, Frankrikes och
Österrikes intresse för händelserna vid Östersjön; det måste också
genom hela sin ställning vara i hög grad känsligt för
påtryckningar från ena eller andra hållet. Särdeles komplicerad var
situationen för konung August. Läget i Östern rörde honom,
Polens härskare, på det närmaste: där var han genom sitt
kungarikes ställning och genom den än knappast slutade fejden mot
Porten hänvisad till vänskap med Österrike och Ryssland.
Såsom sachsisk kurfurste var han tillika intresserad af tyska rikets
angelägenheter: han stod i godt förhållande ej blott till kejsaren
och till de lüneburgska furstarne utan ock till dessa sistnämndas
motparti, de i den nionde kursaken opponerande furstarne —
bland dem särskildt till konungen af Danmark; med Frankrike
hade han och hans företrädare inom Sachsen af gammalt gjort
anknytningsförsök, och till sin uppåtsträfvande granne kurfursten af
Brandenburg bevarade han åtminstone till det yttre vänskapen.
At alla håll upprätthöll han sålunda förbindelser, spanande efter
lägligaste tillfälle att göra vinning. För honom måste därför
den storm, som hotade Västeuropa, vara särdeles betydelsefull,
så rika nya möjligheter, som den skulle yppa.
Den frestelse att fiska i grumligt vatten på skilda håll, som
konung Augusts komplicerade ställning vållade honom, vann
förstärkt makt öfver hans sinne genom hans egendomliga karakter.
Markis de Bonac, hvilken såsom Ludvig XlV:s envoyé hos Karl
XII och sedan hos Stanislaw Leszczynski under en följd af år
ägt rikt tillfälle att på nära håll iakttaga den nordiska
konfliktens handlande personer, karakteriserar konungen-kurfursten i en
år 1711 afgifven utförlig berättelse sålunda1. »Konung August
är snarare orolig än ärelysten (plutot inquiet quambitienx), lugnet
är oförenligt med hans lynne och kanske ännu mera med hela
1 Denna berättelse finnes under titeln Memoire du marquis de Bonac sur
les affaires du Nord, de iyoo à 1710 meddelad af prof. Chr. Sch ef er i Revue
d’histoire diplomatique för åren 1888 — 89. Här cit. passus förekommer i årg.
1889 s. 106 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
