Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Franska förbundsplaner och kriget mot Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG AUGUSTS POLITISK ÅREN I7OO—OI 17
bindeisen, förrän Danzig lämnat upprättelse för den skada,
staden under valåret 1697 tillfogat prinsens af Conti expedition.
I alliansfrågan åter lät han medsända Jordan, när denne vid
början af juni månad 1699 på tre månaders permission lämnade
Frankrike, ett förslag’ till vänskapstraktat (Traitè de la
biense-ence). Detta förslag gick emellertid ej alls så långt, som
konung August önskat. Det åsyftade nämligen blott en
gemensam garanti för det genom Rijswijkska freden stadgade läget,
en förbindelse att på intet vis hjälpa fridstörare och att söka
hindra, att det romerska riket indroges i krig för främmande
intressens skull, samt ett allmänt löfte att vid krigstillfälle träffa
närmare öfverenskommelser1. Konung Ludvig, som ännu vid
denna tid hyste goda förhoppningar att kunna enas med
sjömakterna om den hotande spanska arfssaken, satte visserligen
värde på konung Augusts anbud och aktade sig väl att stöta
dem ifrån sig men trodde sig tills vidare vara fullt betjänad af
en i allmänna ordalag hållen traktat; allra minst var han hågad
att onödigtvis utlofva de dryga subsidier, som hans tilltänkte
bundsförvant begärde.
Den franske konungens mera reserverade hållning återverkade
naturligtvis på hans polske medbröder och vållade, att dennes
hemliga rådgifvare under sommaren 1699 kunde anse den
franska förbundsplanen alldeles öfvergifven till förmån för det stora
företaget mot Sverge2. Men hur mycket än konung August
sysselsatte sig med de nordiska planerna, så kunde de dock aldrig
ur hans håg helt undantränga andra projekt, som delvis voro dessa
rent motsatta. En krigisk insats på Väst-Europas mark syntes
honom vida mera lockande och lofvande än kampen med Sverge
om Livland, för hvilket senare han hade svårt att riktigt
intressera sig. Om han helt och hållet fördjupade sig i företaget mot
Sverge, skulle detta snarast lända Danmark till fördel i
holsteinska saken men därigenom kunna ådraga honom själf allvarliga
obehag så från hans närmaste granne, kurfursten af Brandenburg,
1 Enligt referat hos Leg v ellt, La diplomatie franfaise et la succession
ä’Espagne, III, s. 475 f. Jfr ock punkterna 4 och 5 af konung Augusts
instruktion för Jordan af d. 10 nov. 1699 (g. st.) — nedan sid. 19.
12
2 Patkuls ofvan cit. bref till Plessen af — juli 1699.
22
K. Hunt. Vet. Samf. i Upsala. VI. 4. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
