Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Franska förbundsplaner och kriget mot Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG AUGUSTS POLITISK ÅREN I7OO—OI
23
uttryckte sin önskan att få gemensamt med honom underhandla
med Frankrike, ej allenast skyndade August sig att bestämdt
afböja dylika tankar genom hänvisning till Frankrikes
svenskvänlighet utan försäkrade tillika, att han själf inga som helst
förbindelser hade med nämnda makt. Om ock denna försäkran
i viss mån var sann, så vittna dock tillfället och syftet, när den
gjordes, att konung August ej aktade lämpligt, att denna
diplomatiska aktion i Paris blefve bekant i Danmark. I samma
riktning pekar det faktum, att inga danska statsmän kunna märkas
underrättade om innebörden af Jordans nya underhandling. För
att dölja planerna mot Sverge kan denna således icke hafva
tillkommit. För öfrigt, konung Augusts oroliga lust för ombyten
och hans franka bekymmerslöshet, när det gällde att gifva sig
in i vidlyftiga företag, passa väl för dylika djärfva projekt.
När Jordan vid nyårstiden 1700 inträffade i Paris1, voro
de mellan Ludvig XIV och Vilhelm 111 drifna underhandlingarna
om en ny delningstraktat så långt förda, att en dylik traktat
syntes tämligen snart kunna vara bragt till stånd. Hvad som
skulle följa efter detta tills vidare dock ovissa resultat, var ännu
ovissaré, beroende närmast af kejsarens och spanske konungens
åtgöranden. Den arfslott, som de underhandlande tillämnade
kejsarens son, var visserligen, åtminstone till omfånget, riklig,
men det var likväl föga att hoppas, att kejsar Leopold skulle
samtycka till delningen. Om så konung Karl af Spanien gåfve
testamente till sin habsburgske frändes förmån, var det då
antagligt, att Vilhelm III skulle vilja med kraft understödja sin
gamle hufvudfiende mot sin forne allierade? Allt detta gjorde
det för Ludvig XIV nödvändigt att på allt sätt stärka sin
ställning genom talrika smärre bundsförvanter och subsidietagare,
hvilka inom politiken följde hans vink. En af dem, som han
tidigare räknat såsom sina klienter, Sverge, höll just på att
genom intimt förbund med sjömakterna taga afstånd från honom*;
desto önskligare var det för honom att kunna fasta vid sig en
1 Jordans första bref från Paris under hans nya vistelse därstädes àr da-
, , 39 december 1699
teradt den––––-•
i januari 1700
2 Sedan hösten 1698 underhandlade Lillieroot i Haag om dels ett svenskt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
