Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Franska förbundsplaner och kriget mot Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG AUGUSTS POLITISK ÅREN I7OO—OI
39
manställde man dem helt naturligt med Danmarks allt sträfvare
hållning mot hertigen af Holstein-Gottorp. Att verkligen en
kombinerad attack på Sverge var å bane, blef fullt tydligt, när
konung Fredrik å sin sida skred till öppna fientligheter. Ett
stort krig, hvars utbredning ej bestämdt kunde förutses, förestod
sålunda i Norden — ett farligt verk under de osäkra, allmänna
konjunkturerna.
Ludvig XIV kände sig kanske framför andra obehagligt
berörd af krigsbudskapet. Med tanke på, hvad för
öfverraskningar den spanska arfsfrågan skulle kunna bringa, hade han
låtit sin diplomati sträfva att utjämna Sverges och Danmarks
tvister. Nu stodo dock dessa båda makter i begrepp att
bittert bekriga hvarandra, och en tredje makt, hvilken han menat
alltid kunna hafva sig tillhanda, Sachsen-Polen, höll på att
inveckla sig i de nordiska angelägenheterna. Detta hotade att
medföra en högst betydande minskning af den anhängar- och
bundsförvantskara, med hvilken han hoppades imponera på
kejsaren, sedan han nu ändtligen nått en ny öfverenskommelse med
Vilhelm III om successionen i Spanien och dess biländer. Från
denna synpunkt, ej af någon vidare omsorg för Europas
allmänna lugn och speciellt Östersjöländernas, fann han det nu
vara en särdeles viktig uppgift för sin diplomati att snarast
möjligt dämpa oron i Norden1. I följd häraf kommo också
händelserna vid Riga att öfva en mycket märkbar inverkan på
förhållandet mellan Ludvig och konung August.
Jordan, som ej hörde till de i den livländska stämplingen
och krigsplanerna invigda, blef alldeles öfverraskad af de första
budskapen från Riga. Utan att själf hafva fatt några direkta
underrättelser och i saknad af hvarje instruktion, huru han efter
dessa nya händelser borde inrätta sin underhandling, hade han
allenast att hålla sig passiv och sökte med en föregifven
sjuklighet bemantla sin passivitet och dölja sin okunnighet om
konung Augusts afsikter2. Emellertid trodde han sig skönja tyd-
1 Denna tankegång, som leder Ludvigs diplomati i alla dess åtgöranden
under denna lid, är särskildt utvecklad i instruktionen för Héron, dat. Versailles
d. 7 april 1700 (Instructions, Pol. I. s. 246 f.).
2 Jordan tili Beichlingen(>), Paris d. 19 mars 1700 (orig. i Jordans
Verschickung, Dr. S. A.): . . "Was für eine Consternation die lieffländische
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
