Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Franska förbundsplaner och kriget mot Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 C. HALLENDORFF
bar än verklig. Ett af konung Augusts önskemål hade nåtts:
den sedvanliga diplomatiska förbindelsen mellan Frankrikes och
Polens kronor var återställd, och därmed hade äfven
möjligheten af en intimare sammanslutning ryckt närmare. Men Héron
medförde inga direkta uppdrag i syfte att nu bringa en sådan
sammanslutning till stånd. Han skulle i ett för allt ägna sin
uppmärksamhet och sina ansträngningar åt att fa slut på kriget
med Sverge, icke genom att erbjuda Frankrikes medling —
konung Ludvig ansåg sin ära fordra, att han formligen
ombeddes om denna, hvilket ännu icke skett — utan genom att
utlofva dess bona officin. Såsom motiv för detta fredsarbete
anförde Ludvig i allmänhet sitt sträfvande att upprätthålla lugnet
i Europa men påpekade tillika, att konungen af Polen, som ju
genom Jordan erbjudit honom och hans politik sina tjänster,
kunde genom kriget med Sverge hållas bunden just i det
ögonblick, då han behöfdes. Enligt Ludvigs bedömande hade
konung August begynt kriget allenast för att fa sysselsättning och
underhåll at sina sachsiska trupper, hvilka han af hänsyn till sin
ställning inom polska republiken ej kunde afvara; i och för
samma truppers underhåll hade Jordan så lifligt bemödat sig att åt
sin herre utverka ett subsidiefördrag med Frankrike. Héron
borde därför föreställa konung August, att han just igenom det
påbörjade kriget motverkade, hvad han i Paris ville vinna, ty
för en armé, som ej säkert stode till disposition, kunde Ludvig
ej gifva några subsidier. Som härigenom frågan om
subsidiefördraget kom att direkt beröras, gaf Ludvig vidare Héron
befallning att ej totalt afvisa konung Augusts eventuella
framställningar i denna punkt, för det fall nämligen att man först ville
sluta fred: han borde låta hoppet om subsidier skymta för att
så fasthålla den polske konungen, ty den tid kunde snart
komma, då denne behöfdes för Ludvigs intressen. För öfrigt borde
han — detta i följd af konung Augusts uttryckta lust till
kejsarens arfländer — göra antydningar om möjligheten att en gång
å nyo förena Böhmens krona med Polens samt i allt låta
fram-skina, att man intet hellre såge, än att Augusts ställning i Polen
blefve rätt stark. En mäktig härskare i Polen och Sachsen torde
nämligen bli kejsaren en särdeles besvärlig granne. — Under
det att Héron gjorde antydningar i dylik riktning, måste han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
