Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tsar Peters ingripande i kriget - Flemmings tredje beskickning till Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
C. HALLENDORFF
het för tsaren i militäriskt hänseende, det lät näppeligen ännu
beräkna sig, och för öfrigt tog han knappast hänsyn till sådant.
Utom tsarens krigsförklaring hade ett annat, delvis nytt
moment tillkommit, men detta af rakt motsatt betydelse. Genom
freden i Traventhal blefvo Sverges på tyskt område stående
trupper, hvilka förut tagits i anspråk af de holsteinska
händelserna, fria till annan disposition. Då blef aktuell den fara, sora
konung August länge motsett, faran för en svensk invasion i
Polen eller Sachsen. Den senare eventualiteten oroade honom
helt naturligt mest. Som i bäggedera fallen den närmaste vägen
ledde genom Brandenburg, blef det en hufvudsak att observera
dessa möjligheter vid den nu affärdade nya beskickningen till
Berlin — den tredje för året som anförtroddes åt Flemming.
I samma dagar, som Rigas cernering upphäfdes och de
sachsiska trupperna sattes i ätermarsch \ utfärdade konung
August från lägret vid Riga d. 13 september (n. st.) Flemmings nya
1 Datum för uppbrottet har jag mig ej med full säkerhet bekant. Det
synes emellertid hafva skett under dagarne d. 15 — ao september (n. st.). Jfr
Buchholz, Beiträge zur Lebensgeschichte Patkuls, s. 163 f.
Uppbrottet forbereddes genom ett franskt försök att skaffa konung August
stillestånd. Den franske envoyén Héron besökte d. 5 september (sv. st., —-sept.)
den svenske generalguvernören i Riga Erik Dahlbergh, hvarvid han ’gjorde
såsom af sig själf en proposition om ett stillestånd af begge sidors vapen & denne
orten på en behagelig tid". Dahlbergh svarade emellertid undvikande: han
saknade sin konungs bemyndigande och måste åtminstone sätta sig i förbindelse med
den vid Düna kommenderande generalen, Otto Vellingk. Sedan Héron härpå
rådgjort med konung August, uppsökte han ånyo Dahlbergh d. 7 sept. (sv. st.,
— sept.) samt meddelade honom följ. dag konung Augusts samtycke till att han
’7
afsände en kurir till Vellingk för denna saks skull; tills kuriren återvände, skulle
en vapenhvila äga rum. Detta förslag ansåg sig Dahlbergh ej kunna afböja.
Dahlbergh till Karl XII Riga d. 8 sept. 1700, i Livonica 226, 5. R. A.
Denna vapenhvila synes varit allt, hvad konung August närmast behöfde,
10
ty redan när kuriren på aftonen d. 11 sept. (sv. st., sept.) anlände till Vel-
lingks läger vid Rujen, var konungen sysselsatt att föra sitt artilleri åter öfver
Düna och att draga sina trupper tillbaka. Vellingk till Axel Julius Dt la Gar di*
d. is sept. 1700 (i afskr. bil. De la Gardies skrifvelse till Karl XII d. 15 sept.
1700, Livonica 148, 5. R. A.). Genom konung Augusts afmarsch blef helt
naturligt slut på frågan om stillestånd, och Dahlberghs följande bref till Karl XII
hafva intet att förmäla om vidare underhandlingar för sådant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
