Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Konung Augusts vacklan och afgörelse för fortsatt krig - Danmarks hållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG AUGUSTS POLITIK ÄRF.N 17OO—01 75
att gynna sina egna intressen. Kunde man till pà köpetund er
neutralitetens skydd få den sachsiska drätseln i godt skick och
sätta armén i ordning, så skulle man efter freden vinna stort
inflytande öfver de genom kriget utmattade grannarne.
Betänkandet, som till en början i mörka färger skildrade
utsikterna för konung Augusts krigföring och politik, slutar
sålunda med en ganska optimistisk framtidsmålning. Skriftens
författare — och bär icke själfva denna optimism prägeln af
Flemmings frimodiga fantasi? — stod emellertid konung August
alltför nära, att han icke skulle tveka, om denne ständigt orolige,
ständigt penningebehöfvande och därför ständigt för främmande
inflytelser mottaglige furste skulle vara i stånd att tillräckligt
länge hålla den nödvändiga medelvägen, därest Europas
hufvud-makter möttes i allvarsam strid. Största utsikten härför ansåg
han tydligen förefinnas vid det fall, att konungen under
gynnsamma omständigheter i öfrigt fortsatte det nordiska kriget.
Detta ej mindre än hoppet om några landvinningar vid
Östersjön ledde författaren att — visserligen med åtskilliga förehåll
— skjuta fram det livländska företaget såsom det, på hvilket
man för tillfället lämpligast borde rikta sin uppmärksamhet.
Det företag, i hvilket konung August redan var invecklad,
kunde ju också äga naturliga anspråk pä att främst
uppmärksammas, vare sig det för konungen skulle gälla att allenast med
något så när räddad heder draga sig ur spelet eller att med
användande af alla sina krafter föra det vidare. Hade konung
August från början intet vågat uträtta på egen hand, så kunde
han än mindre tänka därpå nu, då hans livländska expedition
slagit så illa ut, under det att den unge svenske konungen
utvecklat en icke anad företagsamhet och militärisk duglighet.
Alltså blef frågan, huru bundsförvanterna mot Sverge, de
verkliga och de blott påräknade, nu skulle ställa sig.
Danmark syntes för tillfället vara ute ur räkningen. Efter
freden i Traventhal iakttog konung Fredrik en generad tystlåtenhet
gent emot sina bundsförvanter och, när han någon gång bröt den,
var det i regel för att urskulda sitt fredslut med det brydsamma läge,
hvari hans allierades långsamma framryckande försatt honom.
Särskildt hotade hans förhållande till tsaren och de moskovitiska mi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
