- Project Runeberg -  Konung Augusts politik åren 1700-01 /
81

(1898) [MARC] Author: Carl Hallendorff - Tema: Russia, War
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Konung Augusts vacklan och afgörelse för fortsatt krig - Konung Augusts framställningar före mötet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONUNG AUGUSTS POLITIK ÅREN I7OO—Ol IO 7

oeftergiflig fordran bevarandet af hans enda betydande eröfring
under kriget, Dünamünde. På sådana villkor samt efter ett
enkelt meddelande till tsaren om sina nuvarande tänkesätt vore
han beredd att sluta fred.

När Jordans kurir efter detta återvände till Paris, antog
Héron, hvilken konung August vid denna tid förstått lika
skickligt och fullständigt dupera som hösten 1699 svensken Mauritz
Vellingk1, att han utom dessa förklaringar medförde
ratifikationer af Versaillestraktaten. I själfva verket bragte han ej med
sig denna utan en del hya yrkanden från konung Augusts sida.
Dessa mottogos i Frankrike så gynnsamt, att de snart ledde till
några förändringar af den ursprungliga traktaten, hvarför Torcy
och Jordan den 3 mars i Versailles undertecknade en ny akt, i
hvilken dessa ändringar inrycktes. Viktigaste nyheten var, att
konung August ej skulle behöfva genast den 1 maj sätta sina
trupper i rörelse men detta oaktadt fa förskottsvis uppbära tre
månaders subsidier2.

Under det sålunda den franska förbindelsen ej gjorde
framsteg eller rent af gick tillbaka, ägnade August all
uppmärksamhet åt nya aftal med tsaren. Om dennes uppriktiga afsikter
kunde ej längre tvifvel föreligga, men en annan fråga dök upp:
var tsaren också i stånd att bära den fortsatta krigsbördan?
Och ej allenast detta: hade han väl resurser nog för att utom
sin egen krigföring gifva bundsförvanten det ryggstöd — detta

1 Bona c skrifver i sin förut cit. Memoire sur les affaires du Nord (&
■sid. 395 i Revue d’histoire diplomatique, III, Paris 1889): *M. Du Héron étoit un
homme vif, rempli de zèlè pour le service du Roi, et qui, par envie åe bien faire
et par persuasion, qu’il faisoit bien, suivoit plutöt dans les services qu’il rendroit
son temperament que de justes principes. — Le Roi l’avoit envoyé en Pologne
.peu de tcms apres que le Roi Auguste eut trompé si cruellement le Sr Weling,
ministre de Suède. Cet exemple, qui étoit récent, ne l’intimida pas. II se rendit
agréable au roi Auguste; il crut le gouverner parce que ce prince le lui laissoit
■croire, il se méloit de ses affaires d’Etat, des ses intrigues amoureuses, des af*
faires particulières de sa Cour, et négocioit avec lui mème et avec ses ministres
-des traités, oü ön ne faisoit semblent d’entrer que pour l’abuser.*

2 Enligt Legre lies referat, som ej omnämner, huru Ludvig XIV yttrat
sig beträffande Dünamünde. — Den nya, af Torcy och Jordan undertecknade
akten finnes Dr. S. A.

K. Hum. Vet. Sam/, i Upsala. VI. 4. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:26:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/augusts/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free