Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Konung Augusts vacklan och afgörelse för fortsatt krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNG AUGUSTS POLITIK ÅREN I700— OI
93
sträfvanden, hvilka emellertid i vissa af sina syftemål nära
berörde hvarandra, kunde ej blifva obekanta för tsaren, hvilken de ju
på det närmaste angingo: polackarnes tankar om honom kände han
sedan länge väl till, liksom han hade sitt omdöme om dem klart.
Syftet med Hérons färd till Dünanejden kunde näppeligen
heller hållas doldt. Då sålunda krigs- och fredssträfvandenas
vägar rent af berörde hvarandra vid Birzen, måste tsaren begagna
ett sådant tillfälle som det förestående mötet med konung
August för att fa klarhet öfver dennes planer samt att om de
funnos farliga, söka gifva dem ändrad riktning. Från andra
intresserade skulle tvifvelsutan motsatta bemödanden göras.
Den bekymmersamma utsikten, att Ryssland kunde bli
läm-nadt allena i striden med Sverge, har sålunda bidragit, att konung
August i Birzen fann sin allierade ej blott mycket hågad för
krigets fullföljande — just som Heins förut inberättat — utan
äfven villig att uppfylla så godt som alla de ganska tyngande
önskningar, som han framställt. Tsaren synes, ungefär i öfver-
nom den inre oron i Littauen. Vid denna senare, vållad af strid mellan det
mäktiga huset Sapieha och dess många vedersakare — släkten Radzivill och i
allmänhet den mindre littauiska adeln — troddes konung August gynna Sapielias
fiender i syfte att samla ett afgörande inflytande i sina händer. Detta och
närvaron af de sachsiska trupperna inom republikens gränser förklarar de
uttalanden, som vid denna tid skedde af flere bland de polska landtdagarna, och hvilka
refereras af Trampe i bref till Fredrik IV, Warschau d. 37 febr. 1701 —
Relät. Polen, D. R. A.
Ur Trampes bref är särskildt intressant den skildring, som följer efter
redogörelsen, huru landtdagen i Västpreussen sprängts. "Der Landtag von
Gross-Pohlen hat einen gantz andern Ausschlag gewonnen, indem daselbst gleich
anfangs verabredet worden: dass wer sich unterfangen würde, diesen Landtag
protestando zu rumpiren, auf dem Platze massacriret werden solte. Darauf dän
dieser Schluss erfolget: dass eine Abschickung an Ihre Königl. May:t
geschehen solte (wie auch schon würcklich geschehen ist) mit folgenden Punkten:
(1) Dass der Reichstag absolument müste aussgeschrieben werden: oder da
solches unterlassen würde, man in Gross-Pohlen, bey der gleich nach Oster
vorhabenden grossen Musterung selbigen ausschreiben und den arriere-ban
aufbieh-ten wolte: (2) Dass der Friede mit Schweden solte geschlossen werden: (3) Dass
die Teutsche Troupen zurücke nach Sachsen, aber nicht durch Pohlen, geschicket
werden solten: Und (4) dass der Sapieha restituiret werden mögte."
Öfver dessa inre polska förhållanden skrifver för öfrigt Trampe till
Fredrik IV d. 16 och 23 januari samt 3 februari 1701, liksom äfven vid andra
tillfällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
