Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Konung Augusts vacklan och afgörelse för fortsatt krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII
C. HALLENDORFF
Såsom förut varit lofvad!, utfaste sig nu tsaren formligen
att sända konungen 15—20,000 man väl öfvadt infanteri, väl
be-vapnade och försedda med ammunition. Dessa trupper skulle
afgå, sä snart årstiden det tilläte, vid Dünaburg förena sig med
konung Augusts trupper samt därpå under lika Wilkor med dessa
deltaga i årets kampanj (art. 2). Jämte denna kär skulle följa
nödigt fältartilleri, två fältstycken på hvart regemente, med
behöfliga anspann samt med tvåhundra skott till hvarje stycke;
dessutom förråd af krut, bly och skanstyg samt för trossens
fortskaffande ett par hästar för hvart tiotal af manskapet (art. 3).
För truppemas underhåll skulle tsaren svara, tills de nått
Düna-burg; därpå skulle omsorgen därför hvila på konung August,
dock med den inskränkning, att tsaren skulle förskottsvis betala
det penningbelopp, som kräfdes för nödiga magasiners
upprättande (art. 4). Utom de redan nämnda förråden af ammunition
lofvade tsaren sin allierade ett förskott af hundratusen skålpund
krut, som i Vitebsk skulle levereras till konungens ombud (art. 5).
Och slutligen förband han sig att till tecken af sin vänskap för
konung August låna denne hundratusen rubel (eller
tvåhundratusen taler), hvilka skulle genast efter hans återkomst till
Smo-lensk utbetalas samt återbetalas efter tvenne års förlopp (art. 6).
Till gengäld för allt detta utfaste sig konung August att
uteslutande använda all sin härsmakt till att göra den
gemensamma fienden Sverge all upptänklig skada och att särskildt i
Livland och Estland, hvilka provinser tsaren utan alla anspråk
öfverläte till konungen och den polska republiken, utföra en sä
kraftig diversion, att tsaren ostörd kunde operera i Ingermanland
och Karelen. Konungen förband sig sålunda att så vidt möjligt
förhindra alla fientliga anfall på tsarens länder och alla
hjälpsändningar till de platser, vid hvilka de ryska trupperna
opererade (art. 7)l. För detta ändamål och för att vinna största
1 Dessa bestämmelser finnas korteligen antydda i tredje punkten af det
ryska förslaget. Där saknas emellertid tsarens intressanta förklaring beträffande
Livland och Estland, en förklaring, i hvilken man med all rätt vill spåra
Pat-kuls inflytande. Ty alltifrån krigsunderhandlingens böljan hade det för den
intrigerande livländaren varit en kardinalpunkt att skafTa de gamla ordenslanden
en gynnsam ställning under polska kronan, skyddade för faran af moskovitiskt
välde. Jfr Hallendorff, Nordiska krigets förhistoria, s. 131 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
