Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
af hennes underbara berättelser om makens
hemlighetsfulla bortgång ur tiden.
Den enda, som icke blott öppet uttalade sitt
tvifvel om dessa berättelsers sanning, utan äfven bad min
mor ej oftare omnämna och variera dem, var fru
Wallén, som under denna tid mycket ofta besökt oss.
Men min mor upptog hennes tvifvel och råd ganska
illa, och då fru Wallén en dag förtrodde min mor
huru mycket hon fästat sig vid mig och att hon
erhållit sin mans samtycke till att få adoptera mig,
afslog min mor utan betänkande denna tant Agdas
bön, ty hon kunde ej sjelf lefva utan sin gosse; "men,"
tillade min mor, "om du verkligen har någon kärlek
för Alfred, så visar du honom den nog ändå — ty
kärleken söker ej sitt, heter det, och jag skulle kunna
gå i döden för mitt barns väl."
Tant Agda vände sig bort, qväfde dé
frambrytande tårarna, fattade hårdt mina händer och hviskade:
"Gud skydde dig, Alfred!"
Då hon var gången, sade min mor: "Ser du, Alfred,
Walléns förstå nog att du skall komma att göra en lysande
carrière, de vilja hafva hela äran deraf, och jag skulle
trängas undan. Bekosta dina studier få de
naturligtvis, för slägtskapens skull, göra, och du får krusa för
dem tills vidare."
Min mor grundade sitt hopp om min lysande
framtid, dels på den lätthet, hvarmed jag inhemtade
kunskaper, dels och hufvudsakligen på mitt
fördelaktiga utseende och mina sällskapstalanger, men
framför allt på den omständigheten, att jag var hennes,
den fordom rika och firade Emerentia Londers son.
Vid utredningen af min fars affärer visade det
sig, att då skulderna blefvo betalda, återstod det för
oss ett par tusen riksdaler, och då Wallén bestridde
alla omkostnaderna för mig, fann min mor det bäst
förenligt med en enkas värdighet att tillbringa
sorgeåret i sysslolöshet; men då detta alltför starkt anlitade
hennes kapital, synnerligast som hon ej kunde umbära
sällskapslifvet, det vill säga kafferep och tebjudningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
