- Project Runeberg -  Brott och straff eller lifvet i ett svenskt straffängelse /
23

(1872) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2 - 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

sätta mig i respekt hos de "simpla" brottslingarne, och
först när detta papper sönderrefs af en ädel och ren
qvinnas hand, föllo fjällen från mina ögon och den
sanna ångern, bättringens Braut Anund, lade sin hand
på mitt fåfänga, lättsinniga hjerta.

3.

Ran Bakningen och utslagets pröfning i hofrätten
hade dragit ut öfver sex månaders tid; vi voro i Juli,
då hofrättens fastställelseutslag anlände till
cellfängelset. Som jag var belåten äfven med detta utslag, blef
jag underrättad om, att jag påföljande morgon skulle
afgå med en fångtransport till straffängelset i —.
Under uppsigt af vaktmästaren inpackade jag mina få
tillhörigheter och aflade fangdrägten; men då jag
iklädde mig mina egna kläder, flög den tanken genom
mitt hufvud att dessa kläder ju dock voro urmodiga.
Ack, jag drömde mig för ett ögonblick vara en fri man, en
dröm ur hvilken jag väcktes af slamret med jernkedjor!

Det var gevaldigern, som, bärande handbojorna,
inträdde i mottagningsrummet; mannen var mig ej
obekant, vi voro stadens infödda barn båda och hade
varit kamrater i den småskola, hvari jag erhöll min
första undervisning, men han var i öfversta afdelningen
då jag stafvade i a-b-c-boken. Han hade ofta
profeterat, att jag skulle bli en "ljuselin" med tiden, och då han
nu framträdde för att lägga handbojorna på mig,
hviskade han i en beklagande ton: "Sa’ ja’t inte redan i skolan!"

Den ena bojans inre skinnbeklädnad var
bristfällig, det kalla jernet förorsakade mig en isande
känsla, jag kände qväljningar, och rummet dansade omkring
mig; derunder kom dock den föreställningen för mig,
att det var guldknappen i manchetten — Heddas gåfva,
för längesedan såld, tillika med mina andra
tillhörig-heter — som tryckte, och att jag blott behöfde jemka
manchetten för att slippa plågan; men jag kunde ju
ej röra den andra fängslade handen! Jag svimmade
och kom till f sans, först då en luftström slog mig i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:27:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/avebrott/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free