- Project Runeberg -  Brott och straff eller lifvet i ett svenskt straffängelse /
87

(1872) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9 - 10

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.87

Yid detta tillägg strålade Kulas svarta ögon af
så mycken pojkaktig skälmaktighet, att det ej var
svårt att se det en tanke på ett eller annat spratt
arbetade i krushufvudets hjerna.

Jag undvek dock att taga del af hans planer, ty
utom den fruktan jag kände för att bli invecklad i
uågon intrig, hade vistandet ]jå sjukhuset, vinterns
inträdande och de långa sysslolösa qvällarne verkat
en stor förändring i mitt sinnestillstånd; jag kände nu
ingen lust för intriger, och ej heller kunde de tjena
mig till något; maten var jag belåten med, bränvin
afskydde jag, och till skrifvarnes mera förfinade
qvälls-njutningar kunde jag på min nuvarande plats ej få
tillträde, dertill fordrades mera gemensamhet i intressen,
üeuorn Kula erhöll jag underrättelser om den spänning,
som numera herrskade på det spinneri jag tillhört, men
hvad rörde det mig, om Räfvens lif var i fara? Icke
en6 kännedomen om den "lille kamrerens" dåliga
affärer och små fina bjudningar på det ena förrådet
intresserade mig; "körde han i bråk," finge väl
redogöraren hjelpa honom, då han hade haft den
oklokheten attr lita för mycket på honom; det der angick
ej mig, som var öfvergifven af alla.

10.

Wallén skref stundom till mig, men jag nästan
afskydde dessa bref, som jag ej erhöll förrän de voro
öppuade och genomlästa och deri ej sällan många
meningar voro utstrukna; censuren var sträng och det var högst
nödvändigt, men den beröfvade mig all den glädje jag,
den förutan, kunnat haft af brefven från min gamle
lärare.

Ifall min mor under denna tid skrifvit till mig,
hade jag helt säkert begagnat mig af de utvägar, som
i fängelset förefunnos för underhållandet af en hemlig
korrespondens, skulle jag också rent af stulit medlen
för att bestrida utgifterna för en sådan. En annan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:27:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/avebrott/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free