- Project Runeberg -  Brott och straff eller lifvet i ett svenskt straffängelse /
113

(1872) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12 - 13

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.113

rättade sina vattentunnor till salubutiker, i det de tätt
vid sprundet anbragte grofva jerntrådskrokar, hvilka
fästades vid tunnstäfverna, och i do små nättaste
segelgarnsyglor hängdes frukten af kockarnes och
möjligen äfven andra kamraters hemliga industri.
Kockarne anhöllo att få "lufta sig", genom att sjelfva
till köket hemta vatten en och annan gång, och så
rullade de af med butiken. Men här kan man fullt
tillämpa ordspråket: "krukan går så länge efter vatten
till hon går sönder", och den dag bevakningen
konfiskerade den fuktiga butiken, innehöll den två
buteljer, hvilka dock lyckligtvis voro tömda på några
droppar när; de innehöllo jemt så mycket, att
bevakningen fick öfvertyga sig om, att kockarne föredrogo
distilleradt bränvin framför finkelt, samt dessutom att
handeln med dosor ej just drefs i minut, ty butiken
innehöll för tillfallet två dussin näfveraskar.

Vid förhöret förklarade kockarne, att ifall dosorna
och buteljerna ej sjelfva och utan bistånd nappat på
krokarna, hvilket de för sin del ansågo troligt, så var
det en nedrig intrig af andra afundsjuka fångar,
"tillstäld för att komma hederligt öch betrodt folk i
omständigheter och bråk."

13.

Göromålen i köket lemnades för ingen del utan
tillsyn, men som de började mycket tidigt och slutade
sent på dagen, och vakthållning under hela tiden ej
fanns att tillgå, kunde kockarne, helst under den mörka
årstiden, fröjda sig öfver många timmars ostörd
enslighet.

Det är väl knappast nödigt säga, att kockarne
skänkte fångkosten sitt förakt och hade enskild
matlagning på lediga och obemärkta stunder, och jag kan
af erfarenhet intyga, att den kalopps och de biffar, som
dessa köksartister tillagade, ej voro att förakta; men,
som jag förut sagt, om kockarne råkade bli fetare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:27:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/avebrott/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free