- Project Runeberg -  Brott och straff eller lifvet i ett svenskt straffängelse /
124

(1872) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14 - 15

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.124

och gifva varningar och i rätt tid förordna bruket af
hasselkäppen samt att vara obeveklig mot oredliga
eller försumliga personer tillhörande bevakningen. Denna
senare egenskap förorsakade en stor prisstegring å vissa
nödvändighetsvaror inom fängelset, och på de hemliga
industrialsterna sjönk priset ned till hälften mot förut,
hvadan sinnesstämningen var något tryckt, då den nye
chefen första gången gjorde sin rond genom fängelset.

15.

Men innan jag går vidare, vill jag söka teckna
några af mina dagliga umgängesvänners lif och berätta
några af de historier, som tjenade till att förkorta de
långa vinterqvällarne och de ändlösa söndagarne; jag
står nu åter vid ett skifte af mitt sorgliga lif, som inom
kort skulle på visst sätt skilja mig från alla mina
kamrater; derföre kan det vara i sin ordning att jag kastar
ännu en blick på de förflutna åren och egnar dessa
och kamraterna ett slags afsked.

Kula fortfor att sköta sin dubbla befattning som
klockare och skollärare, han hade endast ett år qvar
af sin strafftid och ängslade sig nu lika mycket för sin
framtid, som han förut sörjt öfver det förflutna, och
han hade stunder, då han trodde sig för alltid
hemfallen åt en mörk makt, som ansåg det som sitt största
nöje att bjuda honom bränvin och locka honom i
förderfvet, och så funderade han på, om det ej, för att
undkomma alla frihetens faror, vore klokast att han
gjorde något ondt medan han var fånge. Lyckligtvis
kunde han aldrig bli ense med sig sjelf, hvari detta
brott borde bestå, och under det han med allvar
försökte bestämma sig för något, drogo "skolpojkarnes"
okunnighet i "långförklaringen" hans tankar in på det
"andliga", och de tunga molnen i hans sinne urladdade sig
i ett par oskyldiga örfilar åt någon "pojke", som vid
bestraffningen hade den artigheten att förblifva i
sittande ställning, på det läraren skulle kunna räcka till
hans öron.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:27:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/avebrott/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free