Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.170
"Herr Länder glömmer väl ej rent bort sina
språkkunskaper, det vore skada —"
"Ja, det var sant," afbröt direktören, "rektor Wallén
ber, att du må få tillstånd att fortsätta med
läsningen af de lefvande språken, ifall du så önskar. Anhåll
derom vid nästa mönstring, så skall jag förorda saken."
Då jag kom ner på fängelset, sprang jag in i mitt
sofrum, som lyckligtvis var tomt; jag kastade mig med
ansigtet mot den grofva kudden och gret, gret så, som
blott en hopplös menniska kan gråta.
Kula lade sin hand på min skuldra; "Lejoninnan
deruppe har väl skakat sin svarta man och sett tvärs
igenom Länder," hviskade han; "trodde hon kanske,
att Länder skrifvit brefvet?"
"Hvilket bref?" frågade jag häftigt, resande mig
upp. "Säg fort, Kula, hur hänger det ihop med brefvet?"
Det var nyfikenheten, som kom mig att lägga
mina ord så, som om jag verkligen visste något om det
bref, hvarom Kula talade.
"Då Länder råkat i bråk oskyldigt, sjunger Kula
ut: Länder vet, att endast ett ringa afstånd skiljer
straffcellerna från direktörens bostad, men Länder vet
kanske ej, att man från fönstret i den yttersta cellen
kan se in i hennes nåds rum. Den halfförryckte
Blank har ju suttit der ett helt år, och han brukar,
liksom de andra cellfångarne, klättra upp till
cell-gluggarne, genom hvilka de prata med hvarandra, då
gårdsposten vänder dem ryggen; på så sätt har Blank
fått ögonen på hennes nåd, som vanligen sitter vid ett
litet bord vid fönstret; den stackars fina, sjuka damen
har ingen aning om, att alla hennes rörelser bespejas
af en galnings blickar, men han tror att hvarje blick
gäller honom, att hon svarar med tecken på hans tal,
och så ha cellvaktarne fått reda på saken — —"
"Nå, men hvad rår jag för det?"
"Jo, ser Länder, brefvet, som stadsbudet Persson
bar upp, var skrifvet på postpapper af samma slag som
ni ha på kontoren, och lacket var äfven derifrån, men
sigillet var gjordt på fusk, jag känner det af gammalt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
