- Project Runeberg -  Brott och straff eller lifvet i ett svenskt straffängelse /
194

(1872) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.194

sekreterare här något mera än våra narraktiga
protokoller; jag har skäl att tro, det han gör en del
anteckningar öfver de märkligaste tilldragelserna under sin
förflutna strafftid — skola vi ej hjelpa honom att
samla materialer? men för himlens skull, slcapen honom
ej sjelfve några händelser, vi vilja ej vara inblandade
i hans bok mera än nödigt är," slöt han skrattande.

Förslaget emottogs med acklamation, och alla
täflade om att först och främst gifva mig tillåtelse att
disponera öfver de af dem berättade biografier — dock
med förtigande af namn — och andra historier, samt
lofvade mig ett rikt förråd af dylika. Och så kom
det till, att jag blef fängelsets krönikeskrifvare, men
föga tänkte jag då på att omarbeta och offentliggöra
dessa strödda anteckningar, med hvilka jag endast
sysselsatte mig, då jag ej vågade vara ensam och
sysslolös och då mitt sinnestillstånd kom mig att fly mina
medfångar.

Adjutanten erbjöd sig att genast "gifva mig
hand-8Öl", som han sade, och berättade, med en viss
för-behållsamhet, följande om sitt förflutna lif:

"Då mitt namn hör till de sjelftagna, är det
onödigt att nämna mina föräldrars; likaledes förtiger jag
min barndom; nog af, att jag vid sjutton år blef knekt,
emedan jag ansågs "ej duga till annat." Jag
avancerade temligen hastigt till bataljonsadjutant — herrarne
veta ju, att jag var infanterist? Jag ämnade nu visa
verlden, att jag dugde till något mera än blott bära
uniform, och biträdde derför en landtmätare under den
tid jag icke var på mötena; hos honom lärde jag rita
och öfvade äfven upp min handstil. Så kom
frestelsen i form af en rik, men obildad flicka, och
förståndiga menniskor rådde mig att göra "ett godt parti",
och så gifte jag mig. — Ej ett ord om mitt
giftermål, utom att jag höll på att leds ihjäl i mitt hem
och med min nya familj, och för att ej dö i blomman
af min ålder, företog jag ständigt resor, och, som ni
veta, kosta dylika penningar, och mina tröto ganska
hastigt. Jag ville låna penningar, men afspisades med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:27:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/avebrott/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free